Första advent

Medan första ljuset brinner och vi sörplar glögg och knaprar pepparkakor står julskinkan i ugnen. Hemma hos oss lagar vi alltid första julskinkan till första advent. Doften av julskinkan sprider sig sakta, i samma takt som temperaturen ökar i hela huset. Vi väntar med spännning tills termometern har kommit upp i rätt gradantal så vi får ta ut skinkan för att griljera. Det väntas som på julafton efter jultomten. Det trampas i köket runt ugnen, alla vill smaka den första skinkbiten. Det spelar ingen roll att det är för varmt, det är gudomligt gott. Under tiden skinkan svalnar så tar vi lite påtår på glöggen, myser ner oss i soffan, njuter av julpyntet som kommit fram och lyssnar på lite glad julmusik. Det vankas skinksmörgås med senap lite senare. Lyckan är gjord! Julen är här!

Förberedd!

På jobbet har jag hysteriskt mycket att göra så till den milda grad att lugnet har lagt sig. Jag kan ju inte göra mer än att jobba och hinna med så mycket jag bara kan på den tid jag är där. Det jag inte hinner idag får jag göra imorgon...
Hemma däremot är jag väl förberedd på julen! Både lussebullar och pepparkakor är bakade. I veckan tog jag fram julpyntet från kattvinden, så nu längtar jag till imorgon då jag får börja pytsa ut alltihop. Jag har inhandlat många av julklapparna. Ja de är till och med inslagna! Kalendern kring jul har börjat få lite struktur så nu börjar dagarna bli fulla med familjeaktiviteter och vänners sällskap.
Imorgon ska vi på julmarknad på Skansen och mysa. Jag hoppas på strålande sol och någon plusgrad (eftersom ändå den underbara snön försvann). På söndag blir det julmys och födelsedagsfirande. Elias blir 3 år, och allt är klart! Jag är väl förberedd, och det känns underbart!

Årets julklapp?

Denna lilla tingest hittade jag på en av mina shoppingrundor. Egentligen helt onödig tingest, men ack så användbar. Det är en påsförslutare. Den "bränner" ihop alla typer av plastpåsar. Så nu är det slut på skåp och lådor fulla med tex chipssmulor. För vi vet alla, att om man mot förmodan, skulle få chips över så går det aldrig att stänga påsen. För en billig peng kan den bli din eller varför inte ge till någon i din närhet.

Helgens bak

Det känns helt overkligt!

Jag har aldrig förstått dem som säger att det inte går att äta en hel chokladkaka av den mörkaste sorten, mer än en semla vid ett och samma tillfälle, lite dessert efter maten när man är proppmätt. Ja ni hajar!? Jag kan utan problem trycka i mig en hel chokladkaka av den mörkaste sort och allt det där. Men! Idag när jag hällde upp smågodis till både vuxna och små så var jag faktiskt inte sugen att ta en enda bit. Inte ens nu, efter många timmar. Det känns helt overkligt! För det har väl aldrig hänt!? Jag som har så otroligt dålig karaktär när det kommer till sötsaker, kan helt plötsligt känna att "nej tack, det är bra" och vara nöjd. Jag uppoffrar ingenting! Det är en fantastisk känsla, och jag måste nog tacka S och S för det. Det var nämligen de som startade alltihop med inköp av stegräknare med påföljande stegräknartävling. Jag har ända sedan dess varit totalfokuserad på att få så många steg per dag som möjligt och på det sättet gå ned i vikt. Fem kilo lättare efter lite drygt tre månader verkar ha gjort något med mina sötsugsgener och ingen är tacksammare än jag!

Tillsammans kan vi rädda liv

Vet du vad du ska göra med din kropp när du dör?
Det är inte så många som vet det, eller i alla fall inte bestämt sig. Inte om man ser till hur många av oss som har registerat sig i donationsregistret. Det är ca 1,5 miljon människor av 9 miljoner. För mig är det självklart att min kropp den dagen det blir nödvändigt, ska kunna användas för transplantationsändamål om möjligt. Jag donerar gärna bort organ och/eller vävnader som kan komma till nytta på en yngre eller äldre människa och som med "min" hjälp kan få ett bra liv. Min kropp är bara ett skal, till låns en tid på jorden. Jag förstår samtidigt om det finns de som tvekar och inte vill göra detta. Det finns lika många anledningar till varför man väljer det ena eller det andra. Men om du är en av dem som skulle kunna tänka dig att donera så gör din vilja känd, registerar dig i donationsregistret. Ett av de starkaste argumenten för, är att dina närstående slipper ta ett sånt avgörande i en sådan situation. Är du osäker? Läs mer nedan.

http://www.donationsradet.se

https://app.socialstyrelsen.se/donation/anmaldon.aspx

Jingle bell, jingle bell, jingle bell rock...

Man skulle kunna tro att Elias har blivit lika jultokig som sin mor, för här hemma så sjungs det Jingle bell för hela slanten. Fantastiska versioner varenda gång. Elias önskar att vi spelar julsånger hela tiden, helst på högsta volym! Gissa vem som kommer att få så han storknar på sin födelsedag, som i år infaller på första advent! Kan det bli bättre!?

Ja, se det snöar

Stora, fluffiga snötussar singlade idag ner från himlen och la sig som ett tunt, tunt lager med snö. Jag kom direkt i julstämning och passade på att göra en julgrupp och baka frukostbullar. Recept och bilder på bullarna kan du läsa om på Beatrice mat med mera.

Reflexdax!

När det är mörkt ute så här på hösten så vill jag med bestämdhet mana alla till att använda reflex. Även ni som bor/befinner er mitt inne i stan. Reflex verkar inte vara hippt, inne, in fashion so to speak. I alla fall om man ska döma av dem man ser befinna sig i Stockholms innerstad. Man borde instifta en lag som kräver att samtidigt som man byter däck på bilen så ska reflex på! Kanske blir reflex då nästa fluga. Precis som mössan har blivit. För vi minns väl alla hur illa vi tyckte om mössor då vi var i tonåren. För det är väl därför ingen använder reflex? Därför att det är lite löjligt att ha en svängande reflex på jackan? Ja inte vet jag, men det skulle förbättra chanserna väsentligt för både bil- och gångtrafikanter att befinna sig i trafiken.

Det verkar vara företrädesvis ett storstadsfenomen, även om det är många här ute på "landet" som inte heller har reflex. "Nä, inte behöver väl jag ha reflex, jag bor ju i stan, och i stan finns det gatubelysning och skyltfönster som lyser upp". Men nä ser du! Så är det inte. Ett lysande (!) exempel var igår och jag var på väg hem från jobbet. Jag gick längs Rådmansgatan upp mot Östra station och två damer före mig skulle över gatan. Det var svart som natten ute, det regnade och de hade inte reflexer. Bil på bil passerade innan jag kom upp jämsides, med reflexer både högt och lågt och alla bilar stannar med en gång för att släppa över oss. Dessa damer hade i alla fall vett att stanna och inte rusa ut i gatan som obstinata "jag-har-företräde-så-stanna-bilen-för-helvete"-anhängare där i mörkret. Men kom igen! Sätt på reflex, använd reflex! Doing doing på sidan!

Dagens låt: Anita & Televinken - Åker buss och pratar om reflexer.

Ett utdrag ur texten:

"En, två, tre, fyra, fem och sex, var är din reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, sitter på min jacka allra längst där nere.
En, två, tre, fyra, fem och sex, var är din reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, om du tittar mera kan du nog se flera.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing.
Såna har vi på oss så bilarna ser oss.
En, två, tre, fyra, fem och sex, var är din reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing."

A bad hair day

En god vän berättade att hon tyckte att hennes hår hade blivit så konstigt på senaste tiden. Efter dusch, borstning och torkning så kändes håret fett, ja liksom smutsigt igen. Hon hade inte bytt schampo eller balsam. Hon hade inte gjort något annorlunda mot tidigare och förstod ingenting. Efter en kort tid kom hon på vad som hänt. Hennes man bar skulden. Jo, det är sant! Han har nämligen blivit lite långhårig och behöver lite skönt vax i håret för att det ska se bra ut. Allt väl så här långt, men när han har haft i hårprodukten så borstar han till håret med hennes borste. Inte så kontigt att håret verkade annorlunda. Jag undrar just vad hennes man fick i fars dag present...?

Vattkoppor!

Så har vattkoppor gjort sitt intåg i vårt hus. Elias är värst drabbad, men Samuel börjar få lite fler prickar han med. Vi får väl se vem det klias mest på. Jag tycker i alla fall att det känns skönt att de får det nu och inte senare. Detta innebär dock att denna vecka blir lite upphackad vad gäller jobb och vardag. Men vad gör väl det... Jag tar så gärna hand om mina små sjuklingar!

Mat med mera

Mat och dryck är min passion!
Jag älskar när det hackas, blandas, marineras, mals, puttrar och doftar i köket. Därför har jag skapat en blogg om mat. Den kommer att uppdateras med jämna och ojämna mellanrum med recept, tips och idéer från mitt kök. Förhoppningsvis kan det hjälpa dig att få inspiration till både vardagsmål och fantastiska helgmiddagar. För jag vet lika väl som du, att ibland tryter både tid, ork och inspiration kring vad man ska laga. Men nu är den tiden förbi!

Kika in på http://beatricematmedmera.blogspot.com

Smaklig spis!

Filmtips!

Här kommer ett par majsiga filmer att titta på i höstmörket!

Dagboken
http://www.youtube.com/watch?v=S3G3fILPQAU

The constant gardener
http://www.apple.com/trailers/focus_features/the_constant_gardener/trailer/

Things we lost in the fire
http://www.youtube.com/watch?v=8GhwdaDd_ps

The bucket list
http://www.youtube.com/watch?v=OltHNarHA9A

Juno
http://www.youtube.com/watch?v=QuN0Z65sp5c

Beyond borders
http://www.youtube.com/watch?v=wTxpTbRG4Sk

Önskas personal?

Vi har alla sorter och varianter. Några speciella önskemål?
Ett ögonblick så ska jag öppna upp här bak så ska vi se vad som kan passa just er.

Med blixtens hastighet for jag till jobbet

Ja, bilden är tagen av mig.
Ja, när jag kör bilen.
Ja, hastighetsmätaren har fryst och startar på 50-60 km/h.

Satan ska frälsas 25/10

Min bror läste detta meddelande då han cyklade inne i stan. Det stod med stora bokstäver över hela gatan. Han läste meddelandet vid flera tillfällen, tills en dag då han såg vad det verkligen stod. Det hade varken med satan eller frälsning att göra. Det stod:
Gatan ska fräsas 25/10!

Hälsningar från förr

Året var 1986, jag var 14 år och plockade jordgubbar i Saxhyttan. Då skickade jag detta vykort till bryggbrevlådan på mitt landställe i Stockholms skärgård. Vykortet hittade jag bland mina gamla Starlet under helgens besök. Det vittnar kanske inte om någon större skärpa från min sida, men det verkar ju som om jag hade det kul... Och så var jag ju så ung, så ung...

Till alla slöhögar på S S.

Hej allihopa!
Jag har det bara bra. Inga bomber än. Ikväll ska jag till Krokbornsparken igen, och ragga killar, med S.
Vi ses!
Y-liga kramar Beatrice

P.S. Dom badar inte på det här stället D.S. Hi Hi