onsdag 30 juni 2010

Jag har fördelen att få vara människa före kvinna.

Inom en timme har hon från att ha blivit beskylld för påhittad otrohet och lögn blivit oskyldigt dömd till döden genom stening. En dödsdom som genast verkställs. Med den sista värdighet och stolthet hon bara kan uppbringa går hon mot sin död. En död som inte borde vara hennes.

Soraya M är endast en av många kvinnor som mött döden utan skuld.

Orättvisan i Soraya Ms historia är ohygglig. Tyvärr är orättvisor mot kvinnor inget ovanligt. I Iran är en kvinnas röst värd hälften av en mans röst. Jag skulle säga att det är ingen röst. Den är inget värd. Mannens ord står mot kvinnans och med hjälp av landets lagar kan männen lätt utmanövrera kvinnorna. Med bara lite lust och ingen list så förkastas kvinnans liv. I värsta fall avslutas, avslutas på ett sätt som är så oerhört våldsamt och fruktansvärt att det är svårt att tänka sig något värre.

Tack vare Sveriges lagar och regler så kan det öde som mötte Soraya inte möta Sveriges kvinnor. Med det inte sagt att vi är fria från orättvisor, våld och svek. Men vi har kommit en lång bit på väg mot ett jämlikt samhälle. I perspektivet Soraya M och hennes medsystrar så blir diskussioner om kvinnors rätt i samhället här på hemmaplan nästan småaktiga. För att inte tala om hur feminister och jämlikhetskämpar har gått man ur huse för en del banala och mindre viktiga frågor. Till exempel att trafikmärket och tillika symbolen för övergångsställe är en man och kallas Herr Gårman. Skylten symboliserar inte mäns större rätt i samhället. Det är en symbol med en kul ordvits, övergångställe = här-går-man = Herr GårMan. Strunt samma om det är en kvinna eller man... Kvinnor är och blir inte förtryckta pga en "manlig skylt".

Vi ska alla vara glada för att vi kan uttrycka egna tankar, behov, begär och brister utan konsekvenser, så länge vi håller oss inom våra demokratiska ramar. För du och jag har lika mycket makt i som över våra liv. Det ska vi inte förringa, för det är inte alla förunnat!

Jag hoppas att vi en dag slipper se berättelser som Soraya Ms. Inte för att de inte vågar berättas utan för att människor visar och behandlar sina medmänniskor med respekt, oavsett kön, ålder, religion och etnisk bakgrund.

torsdag 17 juni 2010

10 000-sidorklubben

I min sons skola (åk 0-5) har de en klubb för dem som läser 10 000 sidor på ett läsår. Hela 3 elever har klarat detta under skolåret 09/10. Givetvis premieras dessa elever, men det viktigaste är nog ändå vad de har fått uppleva genom böckerna.
Jag plöjer en hel del böcker på ett år, men jag vet inte hur många sidor det faktiskt rör sig om. För att klara 10 000 sidor på ett år måste jag läsa 27 sidor om dagen. Nyfikenheten tog över så jag räknade ihop att jag hittills i år har läst ca 4 500 sidor. Det betyder att även jag borde kunna kvala in i klubben i slutet av detta år! Nåja, oavsett klubb eller inte så ska jag fortsätta njuta av böcker och dess innehåll!

Kärlek och glädje!

En liten videohälsning så här i bröllopstider, speciellt till S och P idag!

onsdag 16 juni 2010

Hypnotisk!

Sista sidan i Lars Keplers bok Hypnotisören är läst. Inte för en sekund sänks pulsen i boken och ingen sida lämnar mig besviken och oberörd. Intrigerna är många utan att bli för komplicerade och förljugna. Upplösningen känns hisnande nära, varje avslutat stycke, sida, kapitel för en längtan till "bara en sida till". Berättelsen svänger som en rusande berg- och-dalbana men med en skärpa så händelserna lämnar ingen oberörd. För varje rad väver berättelsen en väv som är omöjlig att förutspå. Sann spänning och en bok du måste läsa!
Hypnotisören är den första boken i en utlovad serie, och jag väntar med spänning på nästa bok av författaren Lars Kepler. Denna skapelse som är en pseudonym för Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril. De ligger nu högt på min lista över författarfavoriter. Hatten av för er!

"I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen.


Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.

Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.

Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början."

lördag 12 juni 2010

♥ 1-årig bröllopsdag! ♥

Idag, för precis 1 år sedan gifte vi oss i vår trädgård. Då liksom nu strilade regnet men kärleken flödade! Brudparet sägs bli lyckliga hela livet om det regnar på bröllopsdagen, och lyckan verkar stå oss bi!

Jag älskar dig min käre make! ♥

måndag 7 juni 2010

Ni får ursäkta...

Ni får ursäkta de sparsamma inläggen, men jag har lite för mycket i huvudet. Jobbet kräver sitt av engagemang, beslut, fokus och koncentration och min familj önskar jag ge uppmärksamhet, kärlek och omvårdnad. Däremellan försöker jag göra saker för mig, en stund av avkoppling, läsa och umgås med vänner. Just nu känns dock tiden knapp och jag hinner, eller helt enkelt orkar inte alltid att göra allt det jag faktiskt skulle vilja. Jag har hamnat i en tornado vid namn livet. Det virvlar inte hotfullt men lite för snabbt. Känslan av otillräcklighet och att inte helt vara tillfreds är inte angenäm, men jag vet samtidigt att tiden som är nu är extrem. Det är högsäsong på arbetet och mycket händer i dagis- och skolmiljön så här precis innan sommarlovet. Men snart, snart finns tid för obegränsad njutning och avslappning och då kommer jag igen starkare. Så håll ut...

tisdag 1 juni 2010

Körsbärsträdet blommar lika vackert i år!


Dojjorna är här!

Vilken härlig överraskning det var att hitta detta paket i brevlådan med mina nya fina träskor. Vill du ha likadana eller hitta dina favoriter så besök familjeföretaget Dojjan på deras hemsida, ett företag jag varmt kan rekommendera!

Otroligt otäckt!

Bilden är som tagen ur en skräckfilm, men i allra högsta grad verklig, men ändå, så overklig!