lördag 10 december 2011

Aldrig har december varit längre...

Det är tredje advent och i år är jag så utomordentligt i fas så jag nästan blir rädd för mig själv. Allt har bara stämt, och jag har inte på något sätt känt mig stressad över att hinna med allt. Jag går omkring och njuter i fulla drag, pyntar, bakar, lägger in och gravar. Det är ingen hejd vad som produceras i köket i år och jag älskar det!
Snart är det dags att köpa julgran och fylla den med kulor, glitter och dekorationer och lägga fram alla julklappar. Det är inte många dagar kvar till Dopparedan och det kan inte gå fort nog!  Jag kan inte få nog av julen!

tisdag 6 december 2011

Gamla bekantskaper

1995 var jag med STS på reseledarskola i Chamonix. Under en vecka skulle vi lära oss allt som var värt att veta om skidresor och reseledaryrket. Det fanns mycket att önska i utbildningen men vi hade riktigt kul.
I lördags var jag på lite förjulsmys hos en gammal vän och där var plötsligt en av deltagarna från resan. Jag hade aldrig känt igen henne, men tack vare att hon för inte alls länge sen hade kikat på bilder från den där tiden kunde hon placera mig.
Jag kan inte låta bli att tycka att detta med slump, öde, mening eller vad man nu vill kalla det är spännande! Saker händer av en anledning, ibland kan man se varför direkt, ibland tar det lång tid. Likt tarotkort vänder än den ena möjligheten efter den andra upp sig och gamla bekantskaper och nya möten väljer jag att se som nya spännande kort att vända och dörrar att öppna.

söndag 13 november 2011

Jag vänder blad...

Resan mot ett bättre och hälsosammare liv har börjat. Jag har börjat på Itrims viktminskningsprogram. Jag ska under 1 år gå ned i vikt, lära kroppen att stanna på min idealvikt och komma igång med regelbunden träning.

Min resa har hållit på i 6 dagar. 6 förvånansvärt bra och enkla dagar. 6 dagar bestående av endast 600 kcal (kalorier) per dag. 6 dagar innehållande 3 träningstillfällen. 6 dagar innehållande endast vatten och te utöver det ersättningspulver som blandas med vatten, 4 gånger om dagen.
Imorgon är första vägningen och då får jag se om första veckans viktminskningsprogram och träning gett resultat.

Det viktigaste är att jag tagit steget och bestämt mig!  Och det går över förväntan! Jag var förberedd på att jag skulle känna hungerkänslor, bli trött och grinig och att motivationen skulle svikta. Men icke! Det går hur bra som helst. Det är klart att jag längtar efter god mat men det är sen, nu är det diet och träning!

Jag är stolt över mig själv!


Testa du med: Itrim

tisdag 18 oktober 2011

Det blev ett dramatiskt avslut på måndagens hopplektion!

Måndag är lika med ridning, och denna måndag hoppade vi bana. Efter många hopp och kombinationer så hoppade jag det som blev mitt sista hinder för kvällen. Precis efter sista hindret brast plötsligt vänster stigläder i högerkurvan efter hindret, jag tappade balansen,  försökte klamra mig fast men fallet var oundvikligt. Jag åkte med buller och bång rätt in i först sargen och sen i backen. På väg av hästen slog jag upp min skada i höger axel och axeln gled ur led. Jag blev liggande på marken och försökte rätta till axeln, men det var bara att inse att det inte skulle lyckas denna gång. Ridläraren ringde på ambulans och jag fick på mig både jackor och hästtäcken där jag låg för att inte frysa. Under tiden jag väntade på ambulansen steg frustrationen över att inte kunna fixa axeln och jag började känna av de skrapsår jag åsamkats på vänsterarmen.
Efter kort tid kom ambulansen och jag fick hjälp att resa på mig för att få komma in i värmen i bilen och bli undersökt. Det gjorde obeskrivligt ont ibland då axeln ville tillbaka i sitt ursprungliga läge, men inte lyckades. Under tiden som ambulansföraren öppnade upp och tog fram båren så lyckades jag dock trycka bak axelpartiet lite och det ska klick. Axeln var tillbaka och jag behövde inte längre akuthjälp.
Ambulanspersonalen tackade för sig och reste vidare på nya äventyr. Jag kikade lite på mina andra skador och reste efter lite prat med mina ridvänner hem till en varm säng.

Efter att idag ha rest runt mellan sjukinrättningar och blivit undersökt, röntgad och fått utlåtanden så står det klart att jag inte har någon skelettskada och allt ligger på rätt plats. Jag är givetvis mörbultad, lite blåslagen, uppskrapad och musklerna trilskas och ömmar då de är stela. Men jag är förutom detta frisk som en nötkärna. Ja, det som inte dödar, det härdar! Och snart är jag på hästryggen igen...
My wounds received in action

torsdag 13 oktober 2011

Morgongymnastik



Sex laxar i en laxask - släng dig i väggen! Här kommer lite gymnastik för tunga och hjärna som heter duga. Testa!

"Three witches watch three Swatch watches, which witch watch which Swatch watch?"

Var det för enkelt? Testa då den här!

"Three switched witches watch three Swatch watch switches, which switched witch watch which Swatch watch switch?"

Fortfarande för lätt? Prova utan att läsa texten.

onsdag 12 oktober 2011

tisdag 4 oktober 2011

Forever Evernote







Möt min nya kompis. Min allra bästa kompis. Evernote.
I Evernote kan du spara allt. En text, en bild, en hemsida, ett dokument, ett röstmeddelande, en lista, ett urklipp. Du organiserar allt lätt i olika anteckningsböcker. Genom att ladda ner webclipper till browsern så klipper du lätt in det du önskar spara från webben i Evernote. Ladda ner  appen till mobilen så har du allt tillgängligt var du än är. Givetvis kan du även logga in från deras hemsida. Möjligheterna är oändliga. Titta in på Evernote.com och Evernote Blogcast och låt dig inspireras.

Mycket nöje!

Kanelbullens dag!




















torsdag 29 september 2011

2 fm, 4 st, 2 fm, 1 lm...

Min fina vän K visade mig fina stickade och virkade kreationer som en vän till henne har skapat. Jag blev inspirerad och började på studs leta fram en massa garn och virknålar som har legat i ide. Nu är vardagsrummet belamrat med garnnystan, beskrivningar, garnstumpar och virknålar i alla upptänkliga färger och storlekar. Det har blivit otaliga blommor i olika storlekar. Jag experimenterar friskt och allt blir inte lyckat det ska erkännas. I helgen fick jag låna en virkbok och nu har jag virkat min allra första amigurumi. Det är bara två små ögon kvar så är den helt klar, min lilla maskot i rött och vitt.  Barnen vill givetvis ha varsin så snart blir vi fler i vår amigurumifamilj!
Mitt nästa projekt, pulsvärmare, är kanske lite för avancerat med tanke på att det var många år sedan jag stickade nåt annat än rät och avig och då med två stickor. Nu ska det bli strumpstickor, rät, avig, omslag, lyft och annat spännande. Kanske tar jag mig vatten över huvudet, men man måste prova!



Bild: Privat
Sysidan.se

torsdag 22 september 2011

En hel äng av blommor!

Nu när hösten har tagit några raska steg och börjat kyla ned luften och färga löven i vackra färger har jag börjat att virka mig en hel äng av blommor. Det här är den första, eller egentligen de två första, då det är en liten och en stor som man efter smak och behag kan sätta ihop eller använda var för sig.
Lite kreativitet så här i höstmörkret är aldrig fel!

måndag 19 september 2011

En karta i min smak


Den här idén är så bra och enkel att jag blir lite irriterad på att inte jag kom på den själv. Det här är en karta du kan knöla ihop, stoppa ned i väskan eller fickan utan att den går sönder. Du behöver inte vika ihop den på rätt sätt, den rivs inte sönder i vecken och kan läsas i regn som sol utan att förstöras. Genialt helt enkelt!

Kan köpas här!


Källa och bild:  Palomar

fredag 9 september 2011

Världens bästa CV





  



Källa: Ledarna

onsdag 7 september 2011

lördag 3 september 2011

Har du fått några komplimanger på sistone?

Det är lite motigt om dagen. Hela jag är en emotionell berg- och dalbana. Jag är helt enkelt lite nere. Det bär mig verkligen emot att vara svag och deppig, men livet suger musten ur mig. Det känns svårt att räcka till, som mamma, fru, dotter och arbetande kvinna. Orsakerna är många, en del mer allvarliga än andra. Att jag även åkt på en monsterförkylning är inget som bättrar på humöret, jag tycker verkligen illa om att vara sjuk.


Då är det så vidunderligt härligt att ha vänner att ty sig till, öppna upp sig inför och få lov att skotta över lite av sin oro, besvikelse och frustration på. Jag har de senaste dagarna fått höra att jag är väldigt vacker, en fantastisk människa, en härlig och varm person och att jag är en av de bästa mammor som de känner! Det är komplimanger som värmer och gör mig glad och jag är oerhört tacksam att ha så fina vänner. Alltså, inget ont som inte för något gott med sig...

torsdag 18 augusti 2011

Tea Time

Ett otroligt bra initiativ för antirasism pågår i vårt grannland Norge. Initiativet, eller kampanjen, går ut på att muslimer bjuder in icke-muslimer till sitt hem på te. Människor med olika bakgrund, tro och kulturella skillnader får mötas för att lära känna varandra, öka förståelsen mellan människor. Det är bevisat att människor som känner någon från en annan kultur eller religion inte har lika stora fördomar mot den eller annan etnisk grupp. På ett trevligt och socialt sätt jobbar man med Tea Time-kampanjen mot rasism. Genialiskt och vackert!

Inbjudan!


onsdag 17 augusti 2011

En dag...

En dag ska jag damma av de digitala konstverk som gömmer sig på hårddisken.
En dag ska jag välja ut de finaste fotografierna från gömman från året som gått.
En dag ska jag ordna så vi får en fin inbunden bok med alla minnen för varje år som går.
En dag...

torsdag 21 juli 2011

Semestershopping

Jag har köpt mig lite mera bling i livet, lite glitter och glamour helt enkelt. Jag kunde inte motstå...










Bild och inköpsställe:  Edblad

tisdag 19 juli 2011

Livet är gott!

Jag ligger utsträckt på altanens varma golv och njuter av solens sköna strålar. Snart ska jag ta mig ett dopp i poolen, torka i solen och lyssna på P1 sommar. Köttet är marinerat och ligger och väntar på grillens heta galler...

Livet är gott!

fredag 15 juli 2011

Sommar, sol och semesterläge

Semester är att sitta ute i natten med några levande ljus, myggspiral, en filt över benen, ett glas vin och vetskapen om att jag kan lägga mig när jag vill, att kunna ligga vaken om natten, nersjunken bland kuddar, med en god bok och höra på sommarregnet som sakta strilar ner.

Sommar är att ta ett nattdopp i spegelblankt hav, vattnets rogivande kluckande mot bryggan, grilla i dallrande hetta och dagarnas enkla slöhet, att stå i vattenkanten och gräva ner tårna i sanden, kisa med ögonen ut över vattnet, känna solens strålar träffa ansiktet, värmen som sprider sig likt mjuk honung genom hela kroppen, ända in till kärnan av mig, in i själen. Kroppen blir mjuk och avslappnad och tankarna lätta.

Inget är som sommar. Inget är som semester. Inget är som livet, kanske speciellt i semestertider.

tisdag 28 juni 2011

Ge blod.nu










söndag 26 juni 2011

Det formas nya mönster på min livstapet!

Mark Levengoods märkvärdiga historia om hur han kom att bli ägare till Soludden får mig att le åt livets outgrundliga vägar. Jag förundras återigen över hur slumpmässigt livet kan verka, men ändå ha en djupare mening.

Varje beslut, varje val jag fattat i mitt liv har lett mig fram till olika skeenden; nya vänner, nya jobb, nya bostäder, nya kärlekar, nya besvikelser, nya insikter... Mitt liv är styrt av mina beslut och mina drömmar. Tänk positivt så blir ditt liv positivt!

Många gånger har jag träffat människor som inte vet vad de önskar, vill och älskar och jag vill inte bli en av dem. Jag har dock sedan en tid tillbaka känt mig bedövad, låst, instängd, borttappad, trängd så nu är tiden kommen för att ta nya beslut och låta livets öde, eller om du vill, slump föra mig till nya höjder.

Det är åter dags att förverkliga mig själv och låta slumpen och ödet styra över mitt liv och dess skeenden. Jag söker nya utmaningar. Jag längtar efter nya medarbetare, nya mentorer, nya vänner, nya utmaningar. Önskedrömmen är att bli upptäckt, få en chans att förverkliga mig själv och utmana min kreativitet!

Jag är säker på att mina goda egenskaper, min intuition, min målmedvetenhet, mina härliga kontakter och vänner, inte kommer göra mig besviken. Jag undrar var jag härnäst är ämnad att göra stordåd? Livet är makalöst spännande!

Nya vindar kommer blåsa i mitt livsträd, jag är säker!

Den perfekta duschen!

"Att duscha rätt fordrar en viss öfning. Man måste fatta posto med skiljda ben midt under vattenstrålen, och genom lugna vridningar på kroppen, stillastående låta vattnet öfverskölja alla dess delar, utan att låta strålen ihållande träffa något visst ställer."

Med denna text började årets följetong i SvD, "Augustenbad en sommar" av Anneli Jordahl, och jag föll pladask.


Källa: SvD

onsdag 22 juni 2011

VI = SANT = 15 ÅR!

Jag och min kära man har idag varit ett par i 15 år! Det är inte klokt vad åren går!

Två härliga söner har vi skapat och jag är mäkta stolt över både dem och min man!

Jag önskar oss minst lika många år till tillsammans!

Länge leve kärleken! ♥


torsdag 5 maj 2011

Är att dricka alkohol under amning en mänsklig rättighet?

En ammande kvinna blev i måndags nekad att köpa ett andra glas vin på en bar i Stockholm. Kvinnan kände sig diskriminerad och ifrågasatt som mamma. Hon hänvisar till Livsmedelsverket där hon menar att de informerar att alkohol (1-2 glas i veckan vid amning) inte är skadligt för barn vid amning. Hon tycker inte att hon ska behöva låsa in sig hemma på grund av att hon blivit mamma. Hon vill vara den person och leva det sociala liv som hon gjorde innan graviditeten. Hon likställer således rätten till ett socialt liv med rätten att dricka under amning. Var hon lika generös med alkoholintag under graviditeten? Hade hon blivit kränkt om serveringspersonalen nekat henne ett glas vin då?

På serveringsställen är det inte tillåtet enligt lag att servera en märkbart berusad person. Det står dock inget i lagen om servering till gravid eller ammande kvinna. Den som serverar en överförfriskad person kan dömas till dagsböter och upp till 6 månaders fängelse, inget händer den som serverar en gravid, så länge hon inte blir märkbart berusad förstås. Lagen är skriven för att skydda personer då en märkbart berusad person till exempel löper större risk att utsättas för brott. 80% av alla våldsbrott är alkoholrelaterade. Ytterligare så är det ingen slump att restauranger måste servera mat för att få serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker då mat i magen hjälper till att sänka promillehalten vid intag av alkohol.

Vår kropp och hjärna inte är fullt utvecklade förrän i 20 års ålder och det sista att utvecklas är konsekvenstänkandet. Barn/ungdomar som dricker alkohol har alltså mer benägenhet att hamna i ett beroende, skada hjärnans utveckling och hamna i omdömeslösa situationer. Nästan alla som provat narkotika har varit berusade. Ett litet ammande barn är inte rustat för alkohol.

Alkohol är en beroendeframkallande drog som i bästa fall och vid måttfullt intag gör oss glada och pigga  då alkohol i mindre mängd påverkar vår hjärnas belöningssystem positivt, dopamin frigörs vilket ger oss en behaglig lustkänsla. Men i värsta fall kan alkohol orsaka problem med mage och tarm, cancer, nedbrytning av muskler, hjärnskador, infektionskänslighet, leverskador, hjärt- och kärlsjukdomar och psykiska störningar.

Det är fakta att 15 cl vin är samma sak som 4 cl 40% sprit, båda innehåller 12 gram alkohol. Jag har väldigt svårt att tro att kvinnan i fråga hade smuttat på en whiskey, ammat och sedan beställt en 4:a till och tyckt att det var ok. Ett glas med 15 cl vin ger en promillehalt i kroppen om ca 0,2-0,3. 0,2 promille är gränsvärdet för rattfylleri i Sverige då det vid denna promillehalt  uppstår en mätbar nedsättning av människors reaktionsförmåga.

Vidare visar studier som Livsmedelsverket publicerar i sin information som visar att mängden alkohol i blodet visst påträffas i bröstmjölken, med lika stor promillehalt. Det tar två timmar för kroppen att bryta ner 15 cl vin, vilket även gäller i bröstmjölken.

Med den kunskapen så är det kanske inte konstigt att bartendern nekade att sälja ett glas till. Jag tycker  han/hon visar på en sund moral och sunt förnuft.

Om ett glas vin intas vid något enstaka tillfälle och utan att barnet ammas inom de närmsta timmarna efter intag så tror inte jag heller att barnet tar någon större skada.

Men varför chansa?

lördag 2 april 2011

En solskenshistoria

Temple Grandin föddes autistisk och sitt handikapp till trots hade hon vid sin död blivit en framgångsrik vetenskapskvinna. Hon arbetade med djurens välmående i fokus och tack vare hennes autism såg hon detaljer som andra missade. Temple utformade nya sätt att ta hand om boskap inför slakt. Filmen om henne visades nu ikväll på SVT och filmen gjorde mig glad. Allt är möjligt! Fortsätt göra det DU är bra på!

Se filmen på svtplay.se.

tisdag 29 mars 2011

Min kära farmor!

Idag fyller min kära farmor 95 år!

På bilden sitter hon i sitt kök. Idag bor hon på ett äldreboende i en liten stad många mil från mig, så vi ses tyvärr inte så ofta. Hon finns dock i mina tankar och jag kommer ihåg då jag var liten och besökte farmor alldeles själv. Vi broderade, åt grillad kyckling, cyklade på farmors cykel, åt farfars hemgjorda honung, gungade i hammocken och jag fick äta strössel rätt ur burken, utan glass!

söndag 13 mars 2011

Remember me



lördag 26 februari 2011

Besiktningsblooper

Efter avslutad bilbesiktning meddelar besiktningsmannen:
- Bilen ser bra ut, men det blir tyvärr nedslag på ett bromsljus som inte fungerar.
- Bak eller? frågar jag.
-Eh, jag menar höger eller vänster bromsljus?

Dagens blonda... *skäms*

fredag 4 februari 2011

O härliga födelsedag! ♥

Inte bryr jag mig om att jag blir ett år äldre, nej här ska firas. Det är ju min födelsedag! Idag har det dessutom varit en fantastisk födelsedag med många fina gratulationer och presenter.
Här en av mina fina presenter! Nu ska mina gamla LP-skivor fram och jag ska poppa loss!
♥ Tack min fina härliga familj och alla goa vänner! ♥

onsdag 2 februari 2011

Unfreakingbelievable!

Lennie är 17 år och har förlorat sin storasyster. Hennes sorg är bottenlös och svindlande, men samtidigt som sorgen är överväldigande så drabbas hon av kärleken. Precis så intensivt som hon läst om så många gånger i Svindlande höjder. Plötsligt svävar och flyger hon i en dimma av ren och skär passion, men liksom solen går upp och ner så sveper sorgen in och längtan efter systern blir så stark så hon inte vet var hon ska ta vägen. Nya och gamla hemligheter avslöjas men någonstans i detta kaos av känslor, smärta, skuld, ilska och glädje upptäcker Lennie sig själv, som en egen person, med egen vilja och drömmar.

Det är en färgstark och oförglömlig upplevelse att få följa i Lennies fotspår. Som läsare svängde jag likt Lennie mellan glädje och sorg, tårar och skratt. Jag tyckte speciellt om de dikter/samtal som Lennie lämnade efter sig under en sten, i en bok, på en vägg...

Himlen börjar här av Jandy Nelson lämnar ingen oberörd. Läs den!


Bild: Bokus

söndag 30 januari 2011

Ett starkt lästips!

På bara en timme eller så har du läst ut den här boken, och du hoppas att den aldrig hade behövts skrivas...
"Johanna går i åttan. Hon bor med sin mamma och lillebror i en medelstor stad, någonstans i Sverige. Allting borde vara bra. Hon borde ha kompisar, trivas i skolan, göra det som andra 14-åringar gör. Men hennes tillvaro är inte som andras. Hennes kännetecknas av kaos och ångest. I skolan blir hon fysiskt och psykiskt misshandlad av två pojkar. Hemma blir hon det av sin mamma.
Jag finns är Johannas berättelse, en berättelse om överlevnad mot alla odds. Men det är också en berättelse om mod och kraften att bryta sig loss, och en svidande kritik av det skolväsende som vände henne ryggen, och om hur vuxna kan svika genom att välja att inte se, inte förstå, inte ta sitt ansvar.


En ohyggligt stark berättelse som inte lämnar någon oberörd."


Källa: Adlibris

söndag 16 januari 2011

"Då blev det legitimt för mig att fortsätta knarka ett tag till, mamma älskar mig ändå."

Pia har levt ett liv med droger, misshandel, fängelsevistelser, hemlöshet och allt vad det innebär i världsligt och själsligt lidande. Hennes kamp mot misären är idag över och hon har lyckats lämna livet som det såg ut då bakom sig. De senaste 10 åren har dokumenterats och i söndags såg jag den tredje och sista delen. Den handlar främst om hur Pias liv har påverkat de runt omkring henne, de anhöriga.

"När jag hamnade i t ex häktet, ringde jag mamma och utövade känslomässig utpressning och om hon svarade att det ordnar sig, då blev det legitimt för mig att fortsätta knarka ett tag till. Mamma älskar mig ändå."

De orden fick mig att bättre förstå den maktlöshet en anhörig till drogmissbrukare står inför. Att det enda som hjälper en missbrukare ur sitt eget missbruk är att inte hjälpa till, alls. Det låter så förbannat hemskt och vedervärdigt ur ett mänskligt perspektiv. Men det verkar inte bättre än att en missbrukare måste slå i botten, kanske förlora allt för att förstå. En del, många, går tyvärr under och dör i den processen.
Som anhörig till en person som utövar ett missbruk av något slag så vill man hjälpa personen ur och bort från missbruket. Jag menar hur kan man som anhörig låta bli att försök ställa saker och ting tillrätta, betala skulder, handla mat, fixa, söka hjälp, leta, städa, ordna. Jag vill tro att man gör allt för att missbrukaren ska komma på fötter igen. Men till ingen nytta, för drogerna går alltid före. Vi kan aldrig vinna över drogerna, det måste missbrukaren göra själv.

Mitt liv har varit förskonat från missbruk och närhet till missbruk. Jag har inte heller varit särskilt intresserad eller nyfiken på droger. Jag har kanske min självbevarelsedrift att tacka, eller så har jag haft tur och hittat andra kickar i livet. Nu, med två barn i huset (om än små) så hoppas jag innerligt att ingen av dem ska falla för drogernas frestelse när den tiden kommer.

Jag vill aldrig behöva använda min nya kunskap.

Se dokumentären på svtplay.

  

lördag 15 januari 2011

Boktoka - inte alls tokig!

Vad läser du just nu? Har du under 2010 fått några nya favoritböcker och/eller favoritförfattare?
Jag längtar nämligen efter några riktigt bra böcker att läsa. Böcker att sjunka in i, njuta av, förskräckas över, le och gråta till. Jag har förläst mig och är urless på deckargenren, som förvisso kan vara mycket bra men ofta även fylld med förutsägbara karaktärer och gärningar. Vad jag längtar efter just nu är riktigt bra relationsromaner. Böcker om vanliga människor i vanliga situationer. Äkta känslor och tankar (hur äkta det nu kan bli i en roman).
En kollega på jobbet läser en bok som jag fattade tycke för genom att läsa baksidans sammanfattning och sökte genast upp den på nätet. Jag hittade då till en blogg om böcker och läsning, Boktoka. En fantastisk samling recensioner och tankar kring de böcker Boktoka har läst. Det här med läsning och vad man tycker är bra är ju högst individuellt men hos Boktoka kan du enkelt söka efter en bok, författare, genre och få ett betyg. Det gillar jag. Sidan är mycket bättre än att läsa de kommentarer du finner på AdLibris eller Bokus.
Ikväll satte jag mig således och började läsa recension efter recension under kategori 5 av Boktoka och har klickat hem några intressanta exemplar. Jag hoppas att de överraskar mig och att det är böcker vars författare jag kan hitta fler favoriter från. De borde dimpa ned i brevlådan i nästa vecka och jag ser verkligen fram emot lite skön läsning.