Aldrig har december varit längre...

Det är tredje advent och i år är jag så utomordentligt i fas så jag nästan blir rädd för mig själv. Allt har bara stämt, och jag har inte på något sätt känt mig stressad över att hinna med allt. Jag går omkring och njuter i fulla drag, pyntar, bakar, lägger in och gravar. Det är ingen hejd vad som produceras i köket i år och jag älskar det!
Snart är det dags att köpa julgran och fylla den med kulor, glitter och dekorationer och lägga fram alla julklappar. Det är inte många dagar kvar till Dopparedan och det kan inte gå fort nog!  Jag kan inte få nog av julen!

Gamla bekantskaper

1995 var jag med STS på reseledarskola i Chamonix. Under en vecka skulle vi lära oss allt som var värt att veta om skidresor och reseledaryrket. Det fanns mycket att önska i utbildningen men vi hade riktigt kul.
I lördags var jag på lite förjulsmys hos en gammal vän och där var plötsligt en av deltagarna från resan. Jag hade aldrig känt igen henne, men tack vare att hon för inte alls länge sen hade kikat på bilder från den där tiden kunde hon placera mig.
Jag kan inte låta bli att tycka att detta med slump, öde, mening eller vad man nu vill kalla det är spännande! Saker händer av en anledning, ibland kan man se varför direkt, ibland tar det lång tid. Likt tarotkort vänder än den ena möjligheten efter den andra upp sig och gamla bekantskaper och nya möten väljer jag att se som nya spännande kort att vända och dörrar att öppna.