Hade mitt liv tett sig annorlunda?

En dödsruna i dagens tidning får mig att minnas ett möte på hotell Diplomat i början på 90-talet. Ett möte med en potentiell arbetsgivare som jag såg fram emot med spänning. Jag skulle få bli något av en hjälpande hand åt den stora konstnären Carl Fredrik Reuterswärd. Han behövde hjälp efter att han 1989 drabbats av en stroke och då befann sig i sitt hem i Lausanne och börjat sin kamp till ett vänsterhänt konstnärskap. Det var hans fru Mona som jag då träffade i salongerna på Diplomat och som nu gått ur tiden.

Det var en spännande tid, då i början på 90-talet. Jag hade tagit studenten och hade hela livet framför mig, med massor av drömmar. Den gången på hotellet var jag otroligt nära att få vara med om något som kanske hade ändrat mina fortsatta val i livet. Jag hade kanske blivit så inspirerad av de bådas talang inom konsten och startat en helt ny bana. Jobbet blev mitt den där gången, men föll på byråkratin kring arbetstillstånd och ingen av oss ville riskera några oegentligheter med överheten i Schweiz. Allt detta tack vare en ansökan som au-pair till en svensk-schweizisk familj i Schweiz, där jag föll på målsnöret när familjen till slut kände sig tvungen att avgöra kampen med datumet på poststämpeln, som gav mig chansen till detta jobb. Familjen rekommenderade mig, var till och med med på första mötet med Mona och hjälpte mig i "förhandlingarna". Jag fick året därpå chansen att lära känna denna underbara familj då jag erbjöd mina tjänster till dem igen. Det som jag eventuellt gick miste om med familjen Reuterswärd är jag fullt övertygad om att jag fått igen senare. Men visst är tanken lite svindlande, att så små saker i livet kan visa sig bli livsavgörande även om det i mitt fall inte blev så. Eller det var kanske precis det det blev? Livet är så oerhört spännande, och livets vägar äro outgrundliga!

'Shaken, not stirred'

Under nyårshelgen experimenterade jag lite med alkoholhaltiga drycker. Räds ej, det var inte på ett hälsovådligt vis. Jag blandade helt enkelt ihop lite olika cocktails i jakten på min cocktailfavorit. En perfekt drink att komma hem till på fredagen efter en vecka på jobbet. En god drink att avnjuta i ett vackert glas framför puttrande grytor. En drink att ibland byta mot det vin som idag inmundigas. Mitt sökande torde blivit kortvarigt efter klassikern Dry martini. Men se, den drinken faller mig inte på läppen; glaset, de få ingredienserna, oliven och enkelheten till trots. Mitt blandande fick fortgå. Söta, sura, rosa, vita, skakade och rörda, men ingen slog mig till golvet. Jag blev, för varje blandad cocktail mer och mer varse att jag nog inte kommer att hitta min ultimata, enkla och utsökta cocktail som jag sökte efter. Problemet, fann jag, ligger i min avoghet till spritsmaken. Det spelar ingen roll hur mycket jag älskar tanken på att likt kvinnorna i 'Sex and the city' glamoröst få titta över glasets rand och känna mig kvinnlig och lite lyxig. Spriten visade sig vara min fiende nummer ett. Nu måste jag fundera på vad jag ska göra med spriten som hånande står i skåpet och ler. Nåja, mina cocktailglas ställer tillbaka på hyllan för att åter samla damm. Vinglasen får tillbaka sin plats och kanske, kanske försöker jag igen då altandörrarna öppnar upp till en ny tid och värmen och solen smeker min hud.

Vet du vad du ska göra och ta vägen vid en katastrof?

I Sverige är vi förskonade från de stora naturkatastroferna. I dessa dagar med katastrofen i Haiti blir jag påtagligt påmind om detta. Det som slår mig i allt detta är att jag inte har en aning om vad jag ska göra eller var jag ska ta vägen om katastrofen slår till.

Om vi skulle bli utsatta för ett kärnkraftverkshaveri av Tjernobyl-karaktär vad gör jag då? Finns det fortfarande skyddsrum? Var ligger de? Hemma i mina föräldrars källare finns skyddsrum, men hur väl fungerar dem? Är det någon som testar utrustningen för lufttillförsel regelbundet? Är skyddsrummen endast för boende i det huset? Vad med alla de som bor i villor runt omkring?

I innerstan testas "flyglarmet" regelbundet, men om det någon gång skulle vara allvar, skulle någon reagera? Organisationen då en katastrof och olycka inträffar har ju historiskt många gånger varit undermålig, se bara till tsunamin och nu Haiti. Många organisationer och länder är beredda och villiga att hjälpa till och skickar, som det verkar, hjälp hej villt, eller inväntar "onödiga" tillstånd av olika slag. Det borde finnas något organ, som FN, som kan samordna allt detta istället för att alla gör allt och inget. På radio hörde jag även att journalister flockas på katastrofområdet och att även där kanske skulle finnas ett slags byråtänk som redan existerar inom nyhetsrapporteringen. Det låter inte så dumt kan jag tycka. Det kliar lite i mitt organisationsfinger när jag hör allt detta. Tänk att få organisera jordens krishantering, det är en utmaning jag gillar.

Mamma - barn...

Någon klagade på alla minusgrader...

'-5 är perfekt vinter' var det någon som sa. Jag förstår inte vad denne någon menar. När det är -5 är det alldeles för nära till 0 och då är vintern som tristast med slask och smuts. Min perfekta vinter ligger runt -10. Då håller sig snön vit och vacker, det är möjligt att utöva friluftsaktiviteter utan köldskador och jag blir inte nämnvärt blöt. Nej, jag betackar mig -5 och önskar mig betydligt kallare.

Kakel, klinker, stenar med mera är inköpt, på måndag börjar vi med badrummet!

Då vi flyttade in i huset hade vi planer på att renovera badrummet, men på grund av sjukdom i familjen blev det inte av då och av olika anledningar så har det inte blivit av tills nu. Planerna och drömmarna har inte varierat så värst under dessa år. Sedan 2003 har kaklet till väggarna förvarats i förrådet. Sedan förra våren ligger även handfat, skåp och spegel på samma plats. Idag var vi dock tvungna att bege oss till kakelbutiken för att hitta ett golv, köpa fuktspärr, kakelfix etc. På måndag kommer nämligen min bror och hjälper oss att påbörja och färdigställa badrumsprojektet. Det har inte varit helt lätt att bestämma sig. Jag hade gärna haft ett skeppsgolv i badrummet, men lät till slut bli. Valet föll till slut på mosaic pebbles i duschen och stora 60x60 skivor av ljus sten till golvet i övrigt. Väggarna kommer vara vitt högblankt kakel. Jag ser verkligen fram emot resultatet och nu är det nästan bara timmar kvar innan arbetet börjar.

The dress is definitely a keeper!

Jag gillar att shoppa. Kläder undantaget. Jag känner sällan en glädje över att bege mig ut på stan för att komplettera garderoben. Det är inte så mycket på grund av ljuset i provhytten som att jag har svårt att hitta något som passar och sitter snyggt! Jag springer runt och rycker i allt som verkar ha potential, hänger det över armen och kånkar in min fångst i provrummet. I provrummet blir jag allt mer desillusionerad och undrar om det är mig eller kläderna det är fel på? Trots att jag valt samma storlek på kläderna så kan det ena paret byxor vara lika för små som det andra är för stort. Byxorna klämmer om höfterna så det är omöjligt att knäppa den enda knappen, eller har insydd pösmage. Då min byst är av storlek större så undviker jag en tröja/blus med liv eller smock då den kan hamna precis var som helst. Jag har dock inte gett upp hoppet för då den hamnar rätt så är det otroligt flatterande och snyggt. Men alltför ofta hamnar den ovanför eller på bröstet och lusten att bege sig ut för att hitta andra plagg att prova sinar snabbt. Om turen är framme och jag hittar något som sitter bra så ökar givetvis pulsen och lusten vaknar till liv, men jag blir alltför ofta besviken. Min högsta önskan vore att ha en personal shopper. En person som har sonderat terrängen, kan mode (i allmänhet och på mig) och som skrapar ihop en "kollektion på stan" bara för mig.

Jag har övergått mer och mer till att shoppa kläder på internet. Det är så mycket mer lustfyllt att klicka hem plagg efter plagg och prova i lugn och ro hemma. Visst kan det bli fel. För stort, för litet, material som inte överensstämmer med förväntningar, men det kan också bli en lyckoträff. Ikväll var ett sånt ögonblick! Jag har beställt lite varor från H&M som ankom idag och efter middagen började jag att prova. Höjdpunkten kom då jag tog på mig den svarta klänningen och plagget liksom smälte och blev en del av kroppen. Då tänds shoppinglågan och ett och annat plagg ytterligare kan hamna i varukorgen!

Bild: H&M

Så fel jag hade...

Spänningen var olidlig, "mysteriet" löstes, men jag hade bara kommit halvvägs i boken. Vad kan hända nu? Ingenting, tänkte jag. Så fel jag hade...

Så obeskrivligt vacker...

Tänkvärt...

Att välja livets ingredienser med omsorg, det är kärlek till livet.

Jullovet är över och soffliggandet likaså! Det har varit en verkligt skön jul med mycket avkoppling och mys med familjen. Jag har läst, spelat spel, tittat på TV och ätit mycket gott. Det har varit mycket av det goda i livet. På måndag blir annorlunda. Jag har bestämt att jag ska ta grepp om träningen igen. Pumpa kroppen full med adrenalin, stärka muskler och vara stolt över min beslutsamhet och karaktär! SL-kort ska inhandlas, eftersom jag då uttnyttjar förmånen att få promenader till och från bussen. 12 000 steg om dagen ska jag upp i, helst mer, och jag vet att jag klarar det. Jag ska ringa till mina promenadkompisar och bestämma träff ute i promenadspåret. Inte nog med det. För att boosta inspirationsnerven lite extra börjar jag på måndag med en veckas soppdiet för att rena kroppen från socker och samtidigt bli av med några kilon. Med detta inte sagt att jag kommer sluta att mysa, koppla av, njuta av mat och godsaker i fortsättningen. Nej, jag kommer bara välja livets ingredienser med omsorg!

En praktisk pryl

En praktisk pryl att ha med sig i bilen eller på bussen till jobbet, eller för barnens picknick. Jag gillar den både för sina många härliga färger som för den praktiska designen. Den håller inte bara drycken varm, den undviker risken för spill med sin "klick"-låsning. En till varje familjemedlem , det önskar jag mig.

From a "dramaqueen" to another...

Här kommer ett litet filmtips igen från mig till dig...

Ecoballs - är det för bra för att vara sant?

Ecoballs används istället för tvättmedel och sköljmedel. De ska inte släppa ut några kemikalier och är därmed miljövänliga. Bollarna kostar 199 kronor och ska räcka till 150 normaltvättar. Jag gillar saker som värnar om miljön och detta låter ju helt fantastiskt. Men blir tvätten verkligen ren? Luktar "bollarna" gott? Räcker bollarna så länge som det står? Är det något som har provat Ecoballs? Berätta vad ni tycker om dem!

Bild: Happystore.se

Same procedure as last year!

Vi börjar det nya året som vi slutade det gamla; med en fantastisk middag. Idag av gårdagens "rester".

Räkröra i krustad igår, idag laxröra i krustad.

Grön ärtsoppa med kallrökt lax igår, idag med en klick crème fraiche

Oxfilé med potatisgratäng, haricots vert och rödvinssås.

Klicka på bild eller text för recept.