tisdag 15 december 2009

Mitt älskade bibliotek!

Det är något speciellt med bibliotek; doften, stillheten, möjligheterna. Inte långt från där jag är uppväxt fanns ett litet bibliotek. Entrédörrarna in var stora, röda och tunga, filtmattan på golvet grön. Vid ingången och bibliotekariernas bord stod LP-fodralen till sagor eller musik som just då spelades i hörlurarna. Hörlurarna hämtade man hos de två äldre, seniga damerna bakom utlåningsdisken och pluggades in i uttagen vid fönstret och de långa sofforna. Där kröp jag upp och satt många timmar och lyssnade. Kanske bläddrade jag samtidigt i den senaste Kamratposten. Förmodligen hade jag en trave böcker bredvid mig som jag sedan skulle bära med mig hem. Jag älskade att gå längs raderna av böcker för att hitta ett nytt äventyr att få ta hem. Jag lånade många böcker, ofta. Sommarlån var det bästa av allt. Då valde jag mig en stor trave böcker som jag släpade till landet och hade underhållning hela sommaren. Jag undrar om jag inte avverkade hela Hcf-avdelningen på den tiden.
De 2 bibliotekarierna lärde sig vilka böcker som passade mig och som jag uppskattade, men föreslog även nya genrer, speciellt då jag kom i en ny läsålder. Bibliotekarierna var som uppslagsverk då det gällde böcker och det kändes som om de läst allt, både nytt och gammalt. Jag glömmer aldrig då jag introducerades för Kram och Puss av Hans-Eric Hellberg. Det var lite fnittrigt och tabu, men damerna på bibblan visste att det var precis rätt för mig just då.

I förra veckan åkte jag och sönerna ner till vårt bibliotek. Det är ett mycket större bibliotek än den filial där jag är uppväxt, men de har skapat en trivsam miljö med många små rum i det stora rummet. Barnen kan spela spel, krypa upp i en fåtölj och bläddra i barnböcker. De lite äldre kan surfa, läsa tidningar och låna både film, ljudböcker, CD-skivor och böcker. Jag kan inte låta bli att komma hem med en bok eller två när jag är där. Barnen lånar även dem med sig något hem. Nu senast lånade vi 2 böcker, 1 spel och 3 ljudböcker. LasseMajas Detektivbyrå Mumiemysteriet läste vi ut på tre dagar och igår sträcklyssnade Samuel på Skolmysteriet. Ikväll började vi på Megakillen i grevens tid. Det är härligt att få uppleva barnböcker igen. Jag hoppas verkligen att mina barn får samma positiva känslor för böcker, bibliotek och läsande som jag har. Det berikar livet och jag älskar verkligen mitt bibliotek.

1 kommentar:

Anneli sa...

För att inte glömma de gulrödvitrandiga gardinerna och känslan av när det var sagostund i båten.Brukar sakna bibblan när jag går dörbi där idag.