* * GOTT NYTT ÅR! * *

Tout est bien qui fini bien! Må 2010 bli mitt och ditt år!
All lycka till er alla!

Vilka bloggar läser du?

Jag gillar idén med alla dessa bloggar om allt mellan himmel och jord. Här kan jag hitta hemsidor fyllda med ämnen, bilder, intressen jag personligen gillar. Jag kan följa vänner och bekanta i deras vardag som jag finner behagligt. Min blogg har inget annat syfte än att få dryfta mina tankar i cyberspace och kanske på kuppen få lite vänlig feed back på det. Jag uppskattar verkligen de besökare jag har. Det är otroligt flatterande då någon från min privata sfär har läst, uppskattat och tar sig tid att kommentera, men kanske lite extra om någon utomstående tar sig tiden att besöka, läsa, gilla och återvända. Jag förstår därför varför det finns bloggare som listar sig själva på bloggtoppen.se och liknande för att få fler besökare. För att inte tala om de som vill tjäna pengar på sin blogg. Men jag är lite tveksam... Jag klickade precis runt på bloggportalen.se för att kika på de mest besökta bloggarna och finner att många av dem tillhör 15-20-åriga tjejer. Ursnygga tjejer med många bra egenskaper men innehållet är platt, egotrippat och tråkigt. Givetvis förstår jag att det är vår ålderskillnad som talar sitt tydliga språk, men jag blir beklämd och skäms då jag ser dessa unga tjejer som åmar sig framför kameran, kommer med uttalanden så håret reser sig, felstavningar och utlämnar sig själva på ett inte helt flatterande vis. På tv går för stunden ICAs nya reklam då Ulf videobloggar. Videobloggen påminner starkt om många av de unga bloggerskor som florerar på nätet. Ingen nämnd då jag lite missunnsamt (?) inte önskar dem fler besökare...Min största rädsla är att jag och min blogg ska uppfattas på liknande sätt, kanske av något andra skäl, av de som besöker mig, men Ulfs blogg hade jag besökt med nöje!

Nya dörrar, och vi får ett helt nytt hus!

Denna dörr, kallad Herrgård, fylls det på med så sakteliga hemma i vårt hus. En dörr i månaden eller liknande får det lov att bli. Dörrar med karm är en kostsam investering, men tänk vad lite nya dörrar kan göra!

Jag älskar mitt kardemumma- och kanelkaffe!

Smaksätt ditt kaffe enkelt själv.

Till 8 koppar tar du ca 1 msk kardemumma och ½ msk kanel, direkt med kaffet i bryggaren eller i kaffekoppen.

Det är otroligt gott och passar lite extra bra så här i jultider!

Rationalisering, sortering och utrangering pågår!

Ut med det gamla, in med det nya! Är det inte så vi brukar säga? Just nu håller jag på att gå igenom mitt hem, främst köket, och planerar vad som ska bli nästa inköp/komplettering och vad som behöver kasseras. Genom åren har jag fått, ärvt och köpt en hel del som bara står i skåpen. Det är inte nödvändigtvis så att det är det gamla som ska ut, då mycket av det som står är sådant som jag borde använda och njuta av, som mina silverbestick till exempel. Sedan jag var liten har jag på min födelsedag och/eller julafton fått ett bestick i serien Olga. Nu ligger de i sina lindor och gör ingen nytta. Dessa är något som jag kan ta fram och även kan sätta upp på önskelistan framöver för att komplettera. Jag önskar mig smörgåsgafflar och knivar och smörknivar.
Gratängformar och skålar är ett annat dilemma. Jag har aldrig den storlek jag behöver. Problemet med gratängformar är att jag gärna vill kunna få plats med två bredvid varandra i ugnen då jag lagar mat (tex ugnsrostad potatis i den ena, helstekt entrecôte i den andra). De får alltså inte vara för breda. Å andra sidan vill jag kunna göra en stor härlig moussaka som räcker till många i en stor form. På Granit såg jag häromsistens några snygga, smarta med lock så man kan stapla i kylskåpet. Såna lösningar gillar jag. Samma sak gäller fat. Jag vill gärna ha fat som jag kan använda till flera ändamål; äta på, servera kakor till kaffet, underfat till soppskålen, desserttallrik... Du förstår konceptet. Även här är det dock alltid så att jag har antingen för små eller för stora. Och ibland är de helt enkelt för få...
Som ni såg i mitt senaste inlägg så har jag utrangerat 3 gamla maskiner och köpt 1 ny. Jag fortsätter så min sortering och utrangering i köket. Det må vara hänt att det är ärvt, mottagen present eller köpt av mig. Hädan efter ska jag försöka tänka rationellt och köpa endast sånt jag verkligen behöver och kommer ha nytta av. Ett nyårslöfte att förverkliga kanske?

Bild: Matsilver och Granit

En julklapp till mig själv!

Nu åker den gamla ärvda assistenten, elvispen och matberedaren ut och detta nya mirakel in. Idag hittade jag ett suveränt erbjudande hos Bagaren och Kocken och maskinen är hett efterlängtad, trots att den bränner ett hål i plånboken...

Paketet innehåller:

• 1 röd KitchenAid assistent


• Köttkvarn


• Passertillsats


• Riv- och skärtillsats


• BeaterBlade
  

Bild: Bagaren och Kocken

Julklapp!

Den här snyggingen låg under granen till mig från mannen.


Den används redan flitigt, även barnen älskar den!

♥ ♥ GOD JUL! ♥ ♥

Julpyssel

Alla barn får en smällkaramell med julgransgodis (bilar).

Julgranspynt.

Nu är det officiellt!

Från och med 1 januari 2010 tillräder en ny VD för Cous Cous Catering & Event, nämligen JAG!
Ja, lite överraskande är det, och lite pirrigt, men mest fantastiskt roligt! Jag har aldrig strävat efter en titel, men nu sitter jag snart med en av de mest eftertraktade. Nu gäller det bara att leva upp till kraven och rollen som sådan, men jag hoppas och tror att det kommer gå fint! Självklart kommer jag mötas av motgångar, men med min erfarenhet av företaget och branschen vet jag att jag och mina medarbetare kommer fixa motgångar liksom medgångar!
Men tänk - VD! Jag! Jag får nog nypa mig i armen... igen...

Mitt älskade bibliotek!

Det är något speciellt med bibliotek; doften, stillheten, möjligheterna. Inte långt från där jag är uppväxt fanns ett litet bibliotek. Entrédörrarna in var stora, röda och tunga, filtmattan på golvet grön. Vid ingången och bibliotekariernas bord stod LP-fodralen till sagor eller musik som just då spelades i hörlurarna. Hörlurarna hämtade man hos de två äldre, seniga damerna bakom utlåningsdisken och pluggades in i uttagen vid fönstret och de långa sofforna. Där kröp jag upp och satt många timmar och lyssnade. Kanske bläddrade jag samtidigt i den senaste Kamratposten. Förmodligen hade jag en trave böcker bredvid mig som jag sedan skulle bära med mig hem. Jag älskade att gå längs raderna av böcker för att hitta ett nytt äventyr att få ta hem. Jag lånade många böcker, ofta. Sommarlån var det bästa av allt. Då valde jag mig en stor trave böcker som jag släpade till landet och hade underhållning hela sommaren. Jag undrar om jag inte avverkade hela Hcf-avdelningen på den tiden.
De 2 bibliotekarierna lärde sig vilka böcker som passade mig och som jag uppskattade, men föreslog även nya genrer, speciellt då jag kom i en ny läsålder. Bibliotekarierna var som uppslagsverk då det gällde böcker och det kändes som om de läst allt, både nytt och gammalt. Jag glömmer aldrig då jag introducerades för Kram och Puss av Hans-Eric Hellberg. Det var lite fnittrigt och tabu, men damerna på bibblan visste att det var precis rätt för mig just då.

I förra veckan åkte jag och sönerna ner till vårt bibliotek. Det är ett mycket större bibliotek än den filial där jag är uppväxt, men de har skapat en trivsam miljö med många små rum i det stora rummet. Barnen kan spela spel, krypa upp i en fåtölj och bläddra i barnböcker. De lite äldre kan surfa, läsa tidningar och låna både film, ljudböcker, CD-skivor och böcker. Jag kan inte låta bli att komma hem med en bok eller två när jag är där. Barnen lånar även dem med sig något hem. Nu senast lånade vi 2 böcker, 1 spel och 3 ljudböcker. LasseMajas Detektivbyrå Mumiemysteriet läste vi ut på tre dagar och igår sträcklyssnade Samuel på Skolmysteriet. Ikväll började vi på Megakillen i grevens tid. Det är härligt att få uppleva barnböcker igen. Jag hoppas verkligen att mina barn får samma positiva känslor för böcker, bibliotek och läsande som jag har. Det berikar livet och jag älskar verkligen mitt bibliotek.

En tävling jag gärna vinner...

På Jennys Hus är det jultävling om denna fina tavla. Klicka in här och tävla du med!

Grattis min älskade!

Idag fyller min man år! Det vill jag gärna fira så med famnen full av presenter tassade jag och de två sönerna in till födelsedags"barnet" i morse. Det blev mest saker att stoppa i garderoben men även lite inspiration till köket i form av en signerad kopia av Pluras kokbok. Jag hade gärna gett honom hela världen, men det är svårt att köpa present till någon för 14:e året i rad. Det är inte lätt att igen, köpa något extraordinärt, och som inte kostar hela världen... Tursamt nog är maken inte speciellt kravstor, han blir glad för några mjuka paket och ett och annat hårt... Om inte allt för länge står julen för dörren och då ska det inhandlas fler paket igen. Jag tror jag vet vad det blir, men jag kan inte avslöja det än... Så tills dess - grattis min älskade!

Rimfrosten glittrar i månens sken

Jag längtar efter snö och riktig vinter!

Vårt vinnande bidrag på årets julfest!

Årets julfest var en succé! Drinkmingel, pepparkakstävling, 5 stjärnig middag, bolmande av eldfacklor, julklappsutdelning med tärning och lekar. I år var pepparkaksuppgiften att skapa en pokal med temat seger på 20 minuter. Med hjälp av endast pepparkakor, sockerlim och dekorationer satte alla igång. Mitt lag skapade en slags Holy Grail, en livselixirets bägare, för seger över livet! Vår kreation segrade i tävlingen och pokalen har idag fått stå på hedersplats på Matdistriktets lunchbuffet. Det var en supertrevlig kväll och på många sätt oförglömmelig! (What happens at the julfest, stays at the julfest!) ;-)
Tack kära kollegor! Det är ett privilegium att få arbeta med er!

Min kropp gör mig stolt!

Jag har haft fantastisk tur som har begåvats med min kropp. Jag är väldigt sällan sjuk. De gånger det händer så brukar jag snabbt komma på fötter igen. Mina förkylningar brukar jag kunna stävja med ett par dagars intag av Kan Jang. Jag har bra blodvärde. Jag kan utsätta kroppen för för lite mat och den reagerar inte nämnvärt med varken blodsockerfall eller grinighet. Jag reagerade knappt på svinvaccineringssprutan. Mitt läkkött är bra. Då äldste sonen kom till världen med kejsarsnitt hade jag fördelen att mitt snitt läkte snabbt och jag hade inte speciellt ont eller långdragen återhämtning. Givetvis har jag ibland krämpor såsom exempelvis spänningshuvudvärk men det är inget som lite god naprapati inte kan åtgärda. Det enda som jag kanske kan klaga på är att jag är överviktig, men det är ju ju å andra sidan mycket självförvållat. Trots det så gör kroppen mig glad så fort jag bestämmer mig för att inte förorena den med godis och andra onyttigheter. Kroppen börjar genast att släppa ifrån sig än det ena kilot, än det andra om jag bara håller igen på sötsaker och ökar rörligheten. Min hjärna är även så fiffigt ordnad så jag uppfattar "bara" det positiva med kroppen då jag ser mig själv i spegeln. Jag är givetvis medveten om en del "orosområden", men de flesta dagar så gillar jag mig själv och min kropp. "Always look on the bright side of life" är min devis, för kropp, själ såväl som för livet i stort. Min kropp gör mig stolt!

Julpyntat och klart!

Här i huset görs inget halvhjärtat så till advent åker allt julpynt fram. Det enda som får vänta på sig är granen med dekorationer. Det som saknas nu är doften från julskinkan men imorgon åker även den in i ugnen. Det är tradition i vårt hus att ha en varm julskinkesmörgås då vi tänder första ljuset och jag längtar efter den förföriska doften. Nu ska jag nog värma på glögg och mysa i allt julpynt med en pepparkaka i högsta hugg. Tänk om det bara kunde börja snöa också... Då hade det blivit helt perfekt!

Jag är obeskrivligt bortskämd och tacksam!

Igår stod den plötsligt där vid mina fötter då jag skulle bädda ner mig i sängen; min alldeles egna adventskalender från the Body Shop! Maken hade hörsammat min bön och skämde bort mig med en fullproppad påse! Jag är obeskrivligt bortskämd och tacksam!

En gåva till världen!

Varje dag dör 24 000 barn för att de saknar sånt som vi tar för givet. Som vaccin till exempel. Nu kan du köpa 28 doser poliovaccin för bara 40 kr. I Unicefs gåvoshop kan du köpa myggnät, gröt, skolpaket, vätskeersättning, sagoböcker, pennor med mera. En gåva från dig till en människa som behöver din hjälp. Glöm inte bort dina medmänniskor i jul.

Jag har livskramp eller nåt...

Jag har livskramp, eller så saknar jag bara inspiration och lust. Jag vet inte vilket, men jag saknar den där glöden som får min vilja att kommunicera om något som upprört eller berört mig att brinna. På sista tiden har jag känt mig helt nollställd till vad jag ska skriva om på bloggen. Hemma är det nåt liknande stadium. Jag har massor av planer, och många har under hösten blivit realiserade. Men den där känslan av tillfredsställelse infinner sig inte riktigt. Det känns som om jag har för mycket damm i hörnen. Jag ser inte skogen för alla träd. Kanske är det novembermörkret som tagit ut sin rätt och nollställt hjärnan. Tömt den på alla resurser till bloggande och ansvarsfullt hemmajobb.
Nej, ska jag rannsaka mig själv så har det varit en hektisk höst med mycket saker som skett både privat och på jobbet och däremellan. Till stor del roliga saker, men lite så där utom min kontroll, och som det kontrollfreak som jag är så försöker jag få kontroll istället för att förföras och bara hänga med. När jag tänker på det så har jag haft det fantastiskt roligt och realiserat en hel del drömmar! Och en hel del ligger fortfarande framför mig! På söndag är det ju första advent! Och om inte allt för länge kan jag avslöja något som för ögonblicket hålls hemligt för de flesta. Så varför sitter jag här och beklagar mig?! Nej, jag ska nog ta fram dammsugaren och dammsuga upp det där dammet i hörnen som ligger och skräpar, vräka fram julpyntet och skruva ihop den nya hyllan till tvrummet. Livet är ju härligt, fantastiskt och uppfyllande! Eller hur?

En äkta Meg Ryan

Ett riktigt kontrollfreak och en manschauvinist möter varandra och äkta motvilja föds. Därifrån till katastrof, skratt och förälskelse är vägen inte lång. En härlig komedi om kärlek och förhållande mellan man och kvinna, och jag kan tillägga att filmen innehåller en "äkta Meg Ryan", inte en "Meg Ryan". Se filmen så vet ni vad jag menar! =)

Aloha Hawaii!

En kollega från den gamla goda tiden som reseledare hade igår fest med tema Hawaii! Det flödade av goda drinkar med paraplyer och roliga historier från förr. Kortbyxor, klänningar, sandaler och mankini fanns även det i repertoaren. Födelsedagsbarnet Beate hade ordnat det fantastiskt! Tack för igår Beate och Magnus!

Här tre av oss kollegor från Korfu 1998! Födelsedagsbarnet i mitten.

I present fick Beate den här snitsiga apparaten. En vit och orange har givna platser hemma hos mig. Beate fick en i favoritfärgen turkos! Endast 129 kr på Jula. Det bästa med apparaten är att den går att koppla till MP3-spelaren.

Jag fick ett tack via mail...

http://www.tackfilm.se/?id=1258634313198RA19

Femtielva frågor om mig, eller i alla fall 58!

1. Hur gammal är du om fem år? 42 vintrar...
2. Vem var den senaste du träffade? Maken som nu ligger och sover i soffan
3. Hur lång är du? 170 cm.
4. Vilken var den senaste film du såg? Äh, på bio eller tv? På bio var det Julie & Julia, på tv Women.
5. Vem ringde du senast? S på jobbet. Jag hade glömt att hämta ett papper i skrivaren och lagt i en annan kollegas fack.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? En fråga om dag och tid skickades till min nagelteknolog. Samma sms skickades först felaktigt till en kollega. :)
7. Vad är dagens planer? Dagen börjar ta slut så det är inte mycket mer än läggdags som står på min agenda just nu.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror på tillfälle.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Gifta sedan 44 år tillbaka.
10. När såg du senast din mamma? I söndags.
11. Vilken ögonfärg har du? Bruna.
12. När vaknade du idag? Kl. 6 ringde väckaren.
13. Har du någon gång hittat en katt? Nej.
14. Vilken är din favoritplats? Hemma eller borta? Det måste bli hemma. Men borta är också trevligt.
15. Vilken plats föredrar du minst? Där jag inte är nära mina kära.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? I Sverige, med ny jobbställning, samma hus, båda barnen kvar hemma. Förhoppningsvis med samma man förstås.
17. Vad skrämde dig som barn? Hissar. Åkte hiss ensam på Åhléns av misstag som liten, det gjorde jag inte om på länge. Även med sällskap var det obehagligt och ångestfyllt.
18. Vem fick dig att skratta senast? Samuel då han själv kiknade av skratt. Inget är så smittandesom andras skratt.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Oh nej, har en hög i förrådet.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Både och.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Oftast utan, annars bara i trosor.
22. Hur många kuddar har du i sängen? Två.
23. Har du någon gång spytt på fyllan? Inte då! *viskar* jo, det har hänt.
24. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Beror ju lite på var jag är, men hemma går jag gärna barfota.
25. Är du social? Ja, jag är väl det.
26. Vilken är din favoritglass? Nogger
27. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Känna mig rik. Sen skulle det nog resas, sparas och slösas lite...
28. Tycker du om kinamat? Ja, men jag äter hellre indiskt, thai eller vietnamesiskt när vi pratar den regionen.
29. Tycker du om kaffe? Älskar min latte och frappé!
30. Vad dricker du till frukost? Te. Klarar inte kaffe direkt på morgonen.
31. Sover du på någon särskild sida? Vänster om maken, oftast på min högra sida.
32. Kan du spela poker? Nej, men jag ställer upp på klädpoker. ;)
33. Tycker du om att mysa? Ja, jag gillar att bulla upp, tända ljus och bara vara.
34. Är du en beroendemänniska? Lite kanske. Choklad är ju väldigt gott, liksom.
35. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.
36. Vill du ha barn? Inte fler än de 2 jag redan har, även om suget kommer lite då jag ser en liten.
37. Kan du några andra språk än svenska? Engelska och franska. Lite spanska.
38. Har du någonsin åkt ambulans? Nej, och jag hoppas att jag slipper.
39. Föredrar du havet eller en pool? Havet.
40. Vad spenderar du helst pengar på? Resor, god mat och dryck, smått till hemmet...
41. Äger du dyra smycken? Njae, det ska väl vara vigselringen då...
42. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Ett glas vin. Ja, inte glaset men vinet...
43. Vem är den roligaste människan du känner? Oj! Jag har skrattat med många människor, ingen nämnd, ingen glömd, men ni vet vilka ni är...
44. Välj ett ärr på din kropp? Snittet där äldste sonen såg dagens ljus för första gången.
45. Vad har du för ringsignal? "Respekt for Grandiosa", en norsk pizzareklam. Riktigt gung!
46. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Nej, har gett bort dem till brorsdöttrarna.
47. Flirtar du mycket? En oskyldig blick, men inte mer.
48. Vart togs din profilbild för din blogg? På jobbets webbkamera.
49. Kan du byta olja på bilen? Byta? Fylla på kan jag, men byta vette f.. Verkstad är finfint för sånt.
50. Har du fått fortkörningsböter? Nej. Jag kör så laglydigt så.
51. Vilken var den senaste bok du läste? Kattjakt av Emma Vall.
52. Läser du dagstidningen? Nej. *skäms lite*
53. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej, men några månadsmagasin dimper det ned.
54. Dansar du i bilen? Inte mycket. Skönsång händer.
55. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Star FM i bilen på vägen hem
56. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Ett av Nigellas recept som visades på tv.
57. När var du i kyrkan senast? Minns inte. Det kan ha varit på begravning...
58. Vad ska du göra nu? Zappa på tvn och sen gå och lägga mig.

Ja, det var lite onödigt vetande om mig.

Heartbreak hotel

Jag har visserligen inte skilt mig, jag har inte fyllt 40 - än, men igenkänningsfaktor är ändå hög i denna film. Då jag idag är ute och svänger mina lurviga så har jag lika roligt som jag hade då jag var 21. Jag inser dock snabbt att jag är bland de äldre på stället, men det hindrar inte mig att fortsätta ha roligt. Men precis som Lisa och Gudrun i filmen så kan det ibland ta udden av det roliga för en stund, för att inte tala om att spriten biter på ett annat sätt nu för tiden. Jag gillar i alla fall filmen och skrattade hjärtligt åt dem, och mig själv. På tisdag ska jag försöka mig på en utekväll med yngre publik och jag ska ta med mig "flickornas" skratt och humor och visa hur man festar som nästan 40-åring!

Marabou Vinter Limited Edition - Lite mer Mmm... i livet

Ny smak lagom till advent- och juletid.
En variant helt i min smak!

En adventskalender för vuxna!

Tänk om maken överraskade mig med en sån här fin adventskalender från The Body Shop!
Då hade jag blivit väldigt glad!

Bild: The Body Shop

Ett klick och nu är den min!

Väggarna är nymålade. Ett nytt oljat ekgolv är lagt. Nu väntar vi bara på soffan, och lite annat som gör rummet komplett. Sen blir det tv- och spelkvällar framför TVn i vårt nya fina rum.

Ge blod!

Äntligen har jag tagit mig i kragen och tagit mig till en blodcentral för att bli godkänd som blodgivare. Idag köper Sverige blod från utlandet då det är blodbrist i landet. Det är inte klokt. Vi är så många svenskar som är friska och som inte skulle ha några skäl för att inte lämna blod. En kvinna får ge blod upp till 3 gånger på 1 år, det är inte mycket. Så gå iväg och bli blodgivare du med, och rädda liv!

Före och efter - kök

2003 flyttade vi in i vårt fina parhus. Det första vi gjorde var att riva ut nästan hela nedervåningen. Vi rev en vägg, tapetserade om och la in nytt golv. Ett nytt kök fick det bli också. Nu håller vi på att renovera vårt tv-, arbets- och gästrum på övervåningen.
Här kommer några före-, under- och efterbilder på vårt kök.

Så här såg det ut då vi flyttade in, ett 70-tals kök.

Här har vi rivit ut allt... och börjat få in nytt.

Här är det nästan färdig... här är det färdigt!

Träning för livet!

Idag har jag köpt mitt livs första träningskort! Bara ett stenkast från jobbet ska jag framöver spendera tid på löpband, crosstrainers, pilatesboll och med hantlar i händerna. Kroppen ska trimmas och jag får sällskap av goda kollegan S. På torsdag sätter vi igång med första träningspasset men det är på måndag vi börjar räkna steg och kalorier. Nåja, räkna steg ska vi och vi ska försöka låta bli bagare T´s kanelbullar i alla fall... Fler kollegor har lovat att heja på oss då lust och motivation sinar så det här kommer att gå galant. Heja oss!

Matdistriktet - en vinnare!

Matdistriktet är årets hälsorestaurang 2009! Ikväll på Restauranggalan proklamerades högsta vinsten ut! Så roligt! Med bara ca 1 år på nacken har Matdistriktet lyckats sticka ut hakan och bli ett mat- och lunchmecka att räkna med. Har du missat alla godsaker i butiken så knalla hit på torsdag och djupdyk bland medveten mat och få ditt exemplar av Pluras kokbok signerat av författaren själv. Mat från boken finns att köpa med sig hem från lunchbuffén. Det får du inte missa!

Bor du inte i närheten besök www.matdistriktet.se.

Halloween, ärtsoppa och varm punch!

Farstutrappan står Halloweenklar för alla spöken och häxor som kommer att knacka på i helgen. Men i år blir det inget godis eller bus hos oss. Vi åker ut till landet och umgås hela familjen. Det blir brasa nere vid sjön, ärtsoppa, varm punch, kräftor, västerbottenpaj och socialt samkväm. Ha en fantastisk helg!

Något som lyser upp i mörkret.

För några dagar sedan klickade jag hem en ljusstake och en hel hög med olika ljusmanchetter från Cult Design. Idag kom första paketet. De här ljusstakarna är så otroligt fina då man kan styla om dem efter behag. Det finns en uppsjö av varianter. Idag fick min ljustake se ut så här.

Trissvinnare!

Tänk, plötsligt händer det! Är det inte så de säger i reklamen? Och idag hände det! Vi skrapade fram 3 gånger 100 kr plus x10! 1000 kr med andra ord! Inte illa! Jag är superglad och kommer unna hela familjen något litet extra. En eller två trisslotter blir det nog också!

Min nya kompis Leffe!

Sedan ungefär en vecka tillbaka så har jag en ny kompis. Han heter Leffe och han skickar en massa skämtmail. Leffe sänder det ena mer roligare, snuskigare och galnare än det andra. Först trodde jag kanske att jag råkat ut för något spam eller liknande. Men Leffe har nog bara tagit fel på ett understreck och en punkt i epostadressen. Jag vet att det finns en till med samma namn som jag. Eller hade, jag har ju bytt. Här är det senaste knäppa "alstret" han skickade mig...

Pellepennan och Suddagumman

Pellepennan och Suddagumman var ett barnprogram i svensk tv. Det var en ritsaga av Gunnel Linde, och den handlade om Pellepennan som ritade och Suddagumman som suddade. Deras barn hette Sudderudden och Stumpan med det gemensamma namnet Kluddabarnen. Sändes första gången 1965. Någon mer än jag som blir nostalgisk?

Ny bil!?

Som jag har längtat! Handpenning är lagd, imorgon åker jag för att provköra. En "ny" bil. Äntligen!

wd*glkn#wräp@gbnf:KVNsnf

Vissa dagar bubblar det bara över. Jag har så mycket som vill ut, men jag kan inte formulera tankarna. De virvlar för snabbt och känslorna slår både i topp och botten. En del är jag tveksam om jag vill yppa på bloggen, annat absolut. Jag skriver minnesinlägg för mig själv, för att vid en mer konstruktiv tid ta fram och publicera. Men, tänk att det ska vara så svårt... att sätta tankar på pränt ibland.

"Finns det några snälla kvinnor här?"

Bon Appétit!

Vi, trois gourmandes, har precis sett denna fantastiska film! Vilken film! Vilken känsla! Vilken humor! Vilken upplevelse! Den här filmen bara måste ses!

Alla tiders klassiker.

Jag ska likt Julie Powell i filmen om Julie & Julia ägna mig helhjärtat åt ett litet projekt. Mitt nya projekt är att läsa om de gamla klassikerna. Jag tänker på Camus, Voltaire, Lagerkvist, Rydberg, Wilde, Zola, Brontë, Flaubert, Goethe, Hemmingway, Ibsen, Homeros, Blixen, Bergman med flera. Normalt så tycker jag inte om att läsa om böcker då jag kommer ihåg alldeles för mycket av handlingen och därför tycker att tjusningen försvinner. Men jag känner att det kan ge lite nytt perspektiv. Många av klassikerna läste jag för att det var obligatoriskt i skolan och uppskattade nog inte alla som de klassiker de är. Många är tunga, eller föreföll mig så under skoltiden. En del av böckerna kommer jag förmodligen aldrig att gilla, andra kommer jag nog låta bli att läsa om, eller läsa överhuvudtaget. Ivanhoe av Walter Scott till exempel. Den har jag sett till leda varje jul och kan utantill. När jag bläddrar igenom listan av klassiker som Kulturrådet sammanställt, så märker jag att det är en hel del böcker jag aldrig läst och ser med förtjusning fram emot mitt lilla projekt. Har du några personliga favoriter att tipsa om?

Listan på alla tiders klassiker hittar du här.

Cult Design på önskelistan...

Bilder: Mias Online/Cult Design

Vad är det för trend att inte tvätta sina kläder?

Tydligen ska vi inte tvätta våra jeans. Inte på minst 6 månader sisådär om man ska tro de som "vet". Detta för att inte jeansen ska förlora färg och passform. Vad är det här för nonsens? Ungdomar (och vuxna hör och häpna!) sväljer detta besked med hull och hår, som om det vore helt normalt. Jag skulle känna mig ohyggligt ofräsch om jag inte hade tvättat mina byxor på 6 månader eller ett-två år som en del enligt uppgift har underlåtit sig att tvätta sina. Vedervärdigt! Visst, att tvätta kläder för ofta är varken bra för tyget, färgen eller naturen, men någon måtta får det väl vara. Och vad säger det om kvalitén på jeansen? För mig är det ett undermåligt betyg att inte kunna tvätta sina kläder för att förhindra förfall. Nej, då köper jag hellre ett par nya efter 6 månader om jag nu nödvändigtvis måste ha dessa speciella byxor...

Hormonell? Jag?

Igår var jag arg. Så arg, så arg, så arg. Var det någon som så mycket som petade på mig så skrek jag rasande rätt ut. Var det någon som sa något så kunde jag börja gorma utan större förvarning.Varför jag var arg? Ingen aning.

Mer älskvärt filmdrama...

Tänk att vi alltid söker det vi inte har. Men å andra sidan, varför ska man nöja sig med det man har, bara för att man har det...

Kärlek och andra katastrofer

En till sån där löjligt härlig feel-good film om kärlek...

Varför har du inte sagt upp dig idag?

Varför gör jag det jag gör? Ställ dig den frågan lite då och då och förvånas över hur frågan kan ge klarhet och argument för en förändring, eller en insikt om att du har allt som du behöver. Vi behöver bara hitta argument för ett nöjdare liv för att oftare hitta tillbaka till känslan av ro och tillfredsställelse. Jana Söderberg menar att vi ska planera lyckan och det är nog inte så dumt. Varför ska vi vänta med att ta ut glädjen till sen när vi kan uppleva den nu. Varför ta alla 5 semesterveckor på en gång istället för att spara 1 eller 2 och dela ut de goda stunderna på hela året istället. Planera lyckan helt enkelt. Ge dig oftare stunder av närvaro. Ta dig rätten att må bra!

Källa: Jana Söderberg

Det brukar inte ligga för mig att önska någon till helvetet...

Jag är upprörd och äcklad. Det är nästan så att jag inte finner ord, så upprörd är jag. På TV4 Fakta har ikväll gått en dokumentär om pedofiler i Kambodja. I dokumentären följde vi de ideella organisationernas arbete, och vilket jobb de gör. All heder till dem. Deras motgångar skulle kunna sänka den mest motiverade, för de möts allt för ofta av korruption, avslag och motstånd. Men de fortsätter. Fortsätter samla bevis och underlag för att få dessa vedervärdiga män dömda för deras brott. I detta nu är nog en gåva i form av pengar in på ett konto det bästa och snabbaste sättet för mig att hjälpa till i kampen mot exploatering av barn. Men jag har god lust att åka ned och vrida om en och annan arm. Jag skulle inte vara varken förstående, empatisk eller trevlig att ha med att göra om jag fick lägga vantar på någon av dessa män.
Pedofilerna gömmer sig bakom falska adoptionsdokument, mutor och kontakter med högt uppsatta poliser, militärer och politiker. En del spelar in porrfilmer som de gör pengar på, andra "leker familj". Jag mår illa!
Det finns mycket som jag skulle kunna tänka mig önska till mänskligheten. En sak är att ingen ska behöva leva i fattigdom. För med fattigdom kommer möjligheten för människor med pengar att köpa andra människors liv och göranden. I Kambodja är bland annat poliser underavlönade. De tjänar ca 30 dollar i månaden, så det är inte konstigt att de, mot en mindre summa pengar, tittar åt ett annat håll. Lärare är tvungna att ta ut en avgift från sina elever för att överleva trots att skolan ska vara gratis i Kambodja. Detta medför att alla inte kan gå i skolan, eller försätter föräldrar i en situation där exempelvis barnprositution blir en nödvändighet. Barn till fattiga föräldrar har gatan som hemort och är i stor fara för att exponeras för oegentligheter mot sin person och kropp. Jag har full förståelse för att en 10-åring bländas av några dollar, kanske en mobiltelefon och låter sig luras i fällan, men jag har ingen förståelse för dessa pedofilers avskyvärda handlingar. Det går utanför min fattningsförmåga hur vuxna människor kan ge sig på barn och beröva dem sin barndom, och liv.

Inte gravid

Runt omkring mig dimper det ned än den ena guldklimpen än den andra. Det föds små söta underverk på löpande band. Babyboomen är ett faktum.
Jag har en längre tid känt mig annorlunda till kropp och själ och har inte riktigt vetat vad som felar. Misstankar gick mot eventuell graviditet. En graviditet som borde vara omöjlig med tanke på preventivmedel, men inget är omöjligt. Så, för att komma till klarhet gick jag till Apoteket och köpte ett graviditetstest. På paketet förklarades att vid två streck så är jag gravid, vid endast ett streck inte gravid. Det stod vidare att även om strecket i det vänstra fönstret var mycket svagt så är jag gravid. Efter några minuters väntan visas nedan. Vad hade du trott? Hur lite ska lite vara för att inte vara någonting alls?
Jag blev givetvis tvungen att göra om testet och den här gången köpte jag ett digitalt test. Jag väntade. Beskedet är: Inte gravid. I bokstäver. Utan pardon. Bara så där. Så jag är inte gravid och får fortsätta söka svar till mina fysiska åkommor på annat håll. Men visst vore det mysigt med ett gudomligt ljuvligt doftande litet knyte i famnen... igen...

Låt mig få presentera...

Jag är oerhört stolt över min kära vän Jenny Grimsgård som har gjort det igen! Med ett öga för detaljer, ljus och skärpa så har hon denna gång fotat en hel kokbok! Med ingen mindre än Melker Andersson. Jag är djupt imponerad av Jennys stil, integritet och känsla. Du rockar tjejen, och jag gillar dig skarpt!

Foto: Jenny Grimsgård/Bokus

Husets första höstskrud

Det är dubbelmoralen jag har något emot.

På TV går ett program som heter Lyxfruar. Programmet har jag inte sett, men jag har dock uppmärksammat den debatt som florerar kring programmets deltagare. En av deltagarna, Anna Anka, har rört upp känslor här i landet med hennes debattinlägg på Newsmill. Jag förstår mycket väl varför, då hon klampar in och tycker synd om den svenska mannen som är tvungen att leva med oss sorgliga svenska kvinnor som snabbt förfaller och inte uppfyller männens behov. Hon tycker samtidigt att den svenska mannen är patetisk med sina blöjbyten och jämlikhet.

Jag blir givetvis provocerad av det Anna Anka uttrycker men så är hennes inlägg i debatten utifrån hennes situation. Hon är hemmafru till en framgångsrik man, med adress Los Angeles, USA och med en ekonomisk frihet som inte är alla förunnad. Hon har anammat en inställning och livsstil som passar henne bland den överklass hon lever i. Hennes jobb är att organisera och planera hus, hem och familj, på heltid. Hennes jobb är att se till att hon, hennes man och deras barn har en bra balans i sin relation och sina liv. Rätta mig om jag har fel när jag säger att alla hade nog önskat sig en tårtbit av den ekvationen. Men, det är en ekonomisk fråga. Utan pengar hade dem inte kunnat leva livet dem lever. Det är inte heller alla kvinnor som lever som Anna Anka, inte ens i USA. Många sliter med sin ekonomi, dem är tvungna att lämna bort sina små barn tidigt för att återvända till jobbet, dem är dubbelarbetande(förutom jobbet med hus och hem), dem har inte råd med sjukförsäkring, har en slusk till man med mera. Så det är långt ifrån ett "svenskt problem".

Hon menar vidare att om man anställer folk till att hjälpa en kan man göra roliga saker, få mer tid. Det är helt sant, men för vilka pengar skulle vi betala Anna Anka? En svensk familj består i dag ofta av två heltidsarbetande för att få ekonomin att gå ihop. Det löser faktiskt ingenting att anställa någon, för då hade vi bara varit tvungna att lämna bort våra barn ännu fler timmar för att kunna tjäna mer pengar för att ha råd med våra anställda. Moment 22 således.

Det Anna Anka har glömt då hon kritiserar svenska män och kvinnor är att deras liv liksom hennes kanske är valt av fri vilja och högsta önskan? Precis som hennes ideal är att kvinnan ska göra allt för sin man, sina barn, och att det är mannens rättighet och förpliktelse att försörja familjen, så tycker många män att det är otroligt befriande att få vara hemma och byta blöjor och kvinnor utvecklande att göra karriär och tjäna pengar. Anna har valt att flytta till vad hon anser är ett bättre land (för henne), där hon blir uppvaktad på det sätt som hon finner som riktigt. Hon har gjort ett val som hon och de sina (förhoppningsvis) mår bra av. Varför kan det inte vara så att vi svenskar har gjort det samma?

Jag vill ogärna döma någon, men just det som Anna Anka kritiserar bottnar i okunskap om hur det är att leva ett liv utan pengar och utan all den tid som pengar frigör. Hon nämner även att amerikanska män är så romantiska, skriver lappar och lämnar kärleksmeddelanden på telefonsvararen, och att sådant gör aldrig svenska män. Struntprat! Jag har nog sett vad de amerikanska männen är i stånd att göra, och det är inte enbart smickrande för dem!

Nej du Anna Anka, du får nog försöka ställa dig i någon annans skor och titta utanför din egen värld ett tag, för alla strävar vi mot ett bättre liv, bara med lite olika medel och förutsättningar... Jantelag eller inte.

Skavland

En intervju och möte kan te sig på många olika sätt. Jag blev en gång helt teoretiskt intervjuad av en fd grävande prisbelönt journalist, och icke medietränad som jag var (är) så föll jag pladask i alla hans fällor. Måtte jag aldrig hamna i blåsväder i media... Nej, personligen skulle jag föredra att bli intervjuad av Fredrik Skavland. Han är trevlig, gemytlig, humoristisk och engagerad. Fredrik som själv blev intervjuad i P1 idag, berättade att hans mål är att få hans gäster att trivas och få möjlighet att vara sitt bästa. Det är då det blir spännande möten och samtal. Den inställningen tilltalar mig. Vi har alla hört, upplevt och känt skillnaden mellan en bra och dålig intervju, ett bra och dåligt möte. Kanske är det så enkelt som att om jag får möjlighet att vara mig själv, så är jag mitt bästa jag och om jag bemöter mina medmänniskor med samma inställning så ger jag dem möjligheten att vara sitt bästa jag. Jag ska fundera vidare på detta medans jag tittar på säsongspremiären av Skavland ikväll.

Jag när inte några stora författardrömmar

Jag när inte några stora författardrömmar, men visst vore det härligt om jag kom på mig själv med att kunna skriva en roman. En tjock roman, med massor av intressanta möten, människor och platser. Jag gillar att skriva. Jag gillar när orden rinner ur fingrarna, ner över tangentbordet och blir en skön text som beskriver något jag tänkt, känt eller upplevt. En text som jag kan känna mig stolt över. Men, jag håller mig än så länge till bloggen. Här får jag utlopp för mitt behov av att göra mig hörd och bli sedd, och kanske även bekräftad som människa. Utan några deadlines eller krav på att prestera. Men kanske kan jag liksom min svägerskas farmor, Inger Grimlund, publicera mina "krönikor" om svunnen tid på ålderns höst. Denna härliga kvinna hade den 24 augusti i år bokpremiär för sina böcker som hon ger ut på eget förlag, Mammas matstudio. Ett förlag med böcker om mat, miljö och människor, inte nödvändigtvis tillsammans eller i samma bok. Inger brinner för måltiden och råvarorna av vilka den tillagas samt mycket, mycket mer. Inger har ett järn i elden både här och där och har alltid något nytt och spännande på agendan. Vid 79 års ålder har hon presterat och upplevt mycket. Hon har en gedigen bakgrund som journalist och författare. Hon startade mattidningen Gourmet 1980 och arrangerade SM i ostronöppning för första gången i 1977. Hon har bidragit mycket för att öka kunskapen om mat, måltid och dess gemenskap. Jag kanske inte bidrar med så mycket med min blogg, men jag mår bra av att skriva och det räcker långt för mig idag. Men jag sneglar lite avundsjukt på Ingers CV och tänker att kan hon så kan jag! Så kanske ska jag skriva den där romanen i alla fall...

Foto: Låt måltiden blomma

Beatrice and then some...

Det är min bloggs namn enligt Google Translate. Jag måste ha klickat på knappen av misstag och fick plötsligt hela bloggen på engelska. Har du Google Toolbar så klicka du med och se vad du får för resultat. Här följer annars några härliga översättningar som jag hittade:

- Sleeping Drunken feet on cold floors = sömndruckna fötter på kallt golv
- Today, I have been biting = Idag har jag gått bet.
- Then friends, when we seen? = så vänner, när ses vi?
- Then they quickly contacted if you could urgently be found injured or sick and unable to speak - hur var det nu med subjekt och predikat...
- How is it that a man's word should be stronger just because he happens to be the mother? - tja svårt att säga...
- No shower = nej usch!
- Should be up worse = skulle vara uppåt värre
- Delighted that my hair has gravity - jo tack, det är ju skönt med gravitation, men nu var det ju hårets självfall jag prisade..
- You know you = vet du

Första frosten!

Väckarklockan brummar tidigt.
Sömndruckna fötter på kallt golv.
Solens strålar klättrar sakta upp för trädtopparna.
Skira dimslöjor över hustaken.
Termometern visar 2 grader.
Frostbitet grönt gräs.

En flashback från livet som reseledare och kanske speciellt 2 dagarsutflykterna Parga-Aten -97.

Diffus

För det mesta då jag har ett problem eller en utmaning att ta tag i så löser jag uppgiften. Jag tar reda på bakgrund, fakta, planerar, gör de inköp eller förändringar som krävs och genomför. Enkelt som en plätt. Men idag har jag gått bet. Idag har jag gjort allt jag kan för att få "reda på sanningen" men ändå är svaret ovisst. Jag kan givetvis försöka igen, men just nu får jag ingen rätsida på detta. Kanske är jag diffus, men jag måste nog ta en vända till med detta mitt "problem". För allvarligt talat, hur lite ska lite vara för att inte vara något alls?

En bokklubb, en bokcirkel...

Jag kan absolut tänka mig att träffas en gång i månaden med goda vänninor för att prata om en bok eller laga och äta mat. Jag har med två vänninor fått till att träffas för att ha tjejhelg med utgång, tjejhelg med shopping och inom kort blir det tjejhelg på spa. Det är verkligen fantastiskt trevligt och jag skulle gärna ha fler tjejhelger för social samvaro. En film jag nyligen såg på TV1000 inspirerade till bokklubb, så vänner; när ses vi?

Det kliar i fingrarna!

Nu vill jag komma igång med alla inneprojekt! Jag vill lägga in nytt golv, hitta rätt tapet, måla väggarna, köpa en ny soffa, hitta en tv-bänk, sätta upp hyllor och gardiner i vårt tv/arbetsrum. Jag vill riva ut badrummet, börja kakla vitt, lägga in skeppsgolv, sätta upp en duschvägg och nytt handfat, installera golvvärme och handduksvärmare, dimmer till nya takbelysningen och skåp till handdukar, schampo, krämer och toapapper. Jag vill hitta en liten bänk eller avlastningsbord till vardagsrummet. Jag vill sy ny gardinkappa av det fina tyget Kummin. Jag vill bestämma mig för vilka nya stolar vi ska ha till matbordet. Jag vill sätta upp en fotovägg med bilder på familjen. Jag vill rama in litografier, målningar och akvareller så det blir riktiga tavlor. Jag vill uppdatera hallen med Hemnes skoskåp, en ny spegel, måla skobänken vit och köpa ny matta. Jag vill riva ut alla gamla 70-tals garderober och sätta in ELFA-system med snygga skjutdörrar i sovrummet. Jag vill... en hel del. Så det är väl bara att sätta igång!

Eat, Pray, Love - på en bio nära dig - 2011!

Julia Roberts som Elizabeth Gilbert. Inspelning pågår. I Rom. Tänk att boken äntligen ska bli film. Jag vill bara att det ska bli 2011!

Följ Elizabeths fanblogg här.

ICE - In Case of Emergency

Gör detta i din telefon och uppmana din partner och barn göra det samma!

Lägg in dina närmaste anhöriga under namnet ICE i adressboken i din mobiltelefon. Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas akut skadad eller sjuk och inte kan tala.

Så här gör du för att lägga in ICE i mobilen:
1. Lägg till en ny kontakt i telefonboken
2. Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen t ex wife, dennes namn, +46 och sedan telefonnumret utan den första nollan
3. Spara den nya kontakten

Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och fortsätt som i punkt "2" etc.

Tänk på att använda landsnummer +46 för svenska kontaktpersoner och engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. Du bör självklart berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det.

Tips!
Om du vill undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE+namn när de ringer till dig kan du lägga in tecknet * direkt efter numret till din ICE-kontakt. Numret kommer ändå att fungera om man behöver ringa din ICE-kontakt i en allvarlig situation.

OBS! Denna funktion fungerar inte i vissa SonyEricsson-modeller, så prova ring din ICE-kontakt efter du lagt till *-symbolen. Om du ej kopplas fram fungerar inte denna funktion på din mobil. Du måste då ta bort * för att kunna ringa ut till din ICE-kontakt.
På nyare SonyEricsson-mobiler kan du lägga en paus efter numret. Paus=p fås genom att hålla inne * ett par sekunder.

Källa: Sos Alarm

Nu är jag fly förbannad!

Jag spottar och jag fräser! För nu går skam på torra land. Nu har det hänt, som inte får hända. En dom har fallit och (återigen) gjort en far "barnlös", denna gång med hjälp av undermålig fakta. Hur har man mage att döma enskild vårdnad utan någon som helst insikt i hela fallet? Hur kommer det sig att en människas ord ska stå starkare bara för att personen råkar vara mor? Det kan inte vara möjligt att en av parterna i en vårdnadstvist ska kunna driva ett fall så hämningslöst utan att domare efterfrågar motsatt sidas svar/försvar, och lyssnar! Var är rättvisan och hänsynen till barnen? Ett barn ska ha sin mor och sin far. Punkt slut!
Nej usch, fy och tvi för vårt rättsväsen idag.

En sån där trött dag igen...

Ibland känns det som om alla världens bördor ligger på mina axlar och det är tungt, tungt! Jag gillar inte att vara "nere" och småsur för ingenting. Speciellt inte en dag som denna då jag borde vara uppåt värre. Idag ska nämligen mitt "lilla" projekt sjösättas, ett nytt bokningsprogram som jag har slipat och filat på i några månader och specialanpassat för Cous Cous. Idag ska det äntligen installeras och börja köras skarpt. Idag kommer även min efterlängtade trädgårdsgrupp från Grythyttans Stålmöbler. Som jag har längtat efter hela sommaren! Idag skiner även solen så jag borde verkligen inte sitta här och vara deppig. Nej, nu får jag rycka upp mig! Sparka mig själv i baken och komma igång!

Tack för igår!

Några filtar, en nykokt fisksoppa, vågskvalp, solnedgång, iskallt vitt vin, skratt, en brygga, härliga vänner, chokladbomb och djupa samtal. Det var min torsdagskväll! Fler såna stunder i livet!

Håller tummarna!

Idag håller jag tummarna så de är helt blå för familjen S! Klockan 12 smäller det och måtte sanningen ha kommit fram och att domaren gör det enda rätta!
Mina tankar är hos er! Forza!

Lakrits, lakrits, jag älskar lakrits...

Det finns en affär fylld med salta, söta, mjuka, hårda, dragérade, smaksatta små lakritsbitar! Det är en affär för mig. Idag köpte jag en liten present till goda vänner där och passade äve på att inhandla en påse med extremsalta lakritsbitar till mig själv och jag har njutit av varenda en. Affären heter Lakritsroten och är väl värd ett besök för alla lakritsgourmander. Tills du kommer dit kan du kika på en del av sortimentet på deras hemsida; http://www.lakritsroten.se/. Du kommer inte att bli besviken!

Styrka till alla er föräldrar och barn.

Idag skänker jag all min värme och styrka till alla föräldrar med barn som lever sitt liv i skuggan av sjukdom.

Ett läkande ljus
- av Siv Andersson

Jag önskar jag hade
en sådan förmåga
att tända en hälsans
läkande låga.

Då skulle den särskilt
för dig få brinna
- få allt det onda
att helt försvinna.

Den skulle se till
att kurvan vänder
och att du får omsorg
av goda händer.

Dag och natt
hos dig den skulle vaka
och ge dig all kraft
att få hälsan tillbaka.

Ne le dit à personne

Eller "Berätta inte för någon" heter filmen med oväntade vändningar, spännande och obehagliga avslöjanden. Det är en dramathriller om kärlek, svek, mord och vänskap. Huvudpersonen Alexandre Beck får ett mail som verkar vara från sin sedan 8 år mördade hustru och efter det blir inget sig likt.

Ett gott skratt...

Ibland undrar jag om den stil jag har idag är den som passar mig bäst. Genom åren har jag provat både kort och långt hår. Jag har till tider förbannat mitt självlockiga hår, och ibland kunnat glädjas över att mitt hår har självfall. Tidigare i min blogg la jag upp bilder på mig själv genom åren. Jag erkänner villigt att jag är inte lika förtjust i alla, men det bjuder jag på.

Idag hittade jag en sajt där man kan se hur jag kunde ha sett ut ett speciellt avgångsår i skolan. Jag laddade givetvis upp bilder för att se hur jag skulle se ut och fick mig ett gott skratt. En del av bilderna är skrämmande lika mina egna, på andra blev jag min mamma eller mormor upp i dagen. Åt de flesta skrattade jag gott då jag fixade med placering och storlek på ansikte. Jag upptäckte att mitt ansikte verkar vara längre mellan ögon och mun är brukligt. Det är inget jag tänkt på precis men det blev väldigt tydligt på en del bilder. Bilder med glasögon var i princip omöjligt att få till. Hakan blev dubbel så stor ibland, och ibland fick jag en hööööög panna. Jag skrattade gott i alla fall där jag satt och kikade igenom årgång efter årgång...

Prova själv här! Se fler bilder här!

"1952" och "1960"

"1962" och "1964"

"1968" och "1972"

"1988" och "1992"