Jag gör det sen...

För att vara en så målinriktad, organiserad och fokuserad person som jag är så kan jag vara väldigt lat och duktig på att skjuta upp saker till sen. Å ena sidan kan jag knappt vänta med att sätta igång med alla vårprojekt såsom att anlägga en liten köksträdgård, olja in utemöbler, fortsätta kojbygget med barnen och påta i trädgården. Å andra sidan har jag bara lust att läsa, sitta i solen, äta godis och dricka te och vara hur onyttig och oinspirerad som helst. Jag får försöka att målinriktat ta organiserade pauser i solen mellan fokuserad frösådd och loja hammarslag helt enkelt.

Vad är det med mig?

De senaste dagarna har jag alldeles varit utav gängor och inte fått något gjort. Det är som om inspirationen och orken strejkar. Jag vill helst bara titta på film, men jag hittar inget bland JE hundratals filmer som jag känner för att se. Så jag sitter och zappar på fjärrkontrollen mellan dåliga och ännu sämre program. Endast vid något enstaka tillfälle hittar jag något att titta på, i några minuter. Hemmet har fullständigt raserats, men igår fick jag i alla fall lite ordning även om dammråttorna fortfrande slåss under soffan. Två dagar av långledighet har förbrukats och det har inte känts speciellt konstruktivt... Nä, nu vill jag att mannen ska komma hem och ge mig lite kärlek och omtanke. Söndag morgon när jag vaknar ligger han äntligen vid min sida igen. Förhoppningsvis kommer lite "livsgnista" tillbaka då...

Paralyserad!

Så här på våren är det så otroligt skönt att få sitta i solen och känna värmen. Men när solen är framme under sommarhalvåret så blir jag paralyserad. Jag vill inte missa en sekund av solens strålar på min kropp, så det mesta som inte kan ske ute i solen får stå tillbaka och låta sig nedprioriteras. Med andra ord så har helgen varit ganska lat och en hel del sollapande har det blivit. Tack och lov att söndagen blev lite molnig så hemmet fick sig en nödvändig uppfräschning och kylen blev påfylld efter en tur till affären.