Ibland undrar jag om vi alla tagit samma körkort!?

Det finns en sak som verkligen kan få mitt adrenalin att pumpa och det är trafikvett, eller avsaknad av detsamma. Frågetecknen varför folk kör som de gör är många och mycket har jag verkligen svårt att förstå?

Jag menar, varför måste man köra ända till slutet av påfarten innan man svänger ut ? Varför svänger man inte ut i luckan jag lämnat framför mig så jag slipper stå på bromsen då de ska trycka sig ut där påfarten tar slut. Varför har många inte ens lyckats att komma upp i rätt hastighet? Varför tittar man inte över vänster axel för att se var sina medtrafikanter befinner sig?

Varför börjar man bromsa och sänka hastigheten en kilometer innan man ska köra på en avfart, en avfart som dessutom är så lång så man gott och väl hinner sakta ner innan korsning?

Varför lägger man sig inte i kön till avfarten där kön börjar? Varför försöker man trycka sig in i en stillastående kö och stanna upp ytterligare en fil? Är deras tid mer värd än min?

Varför ligger bilen bakom så nära då jag kör i anvisad maxhastighet, har en eller flera bilar framför mig och filen till höger är full samt går betydligt långsammare? Jag kan varken köra fortare eller tränga mig in till höger utan risk att krocka? Tror de att de kommer fram mycket fortare? Har de större rätt att ligga på vägarna än jag?

Vad är det för vits att blinka med helljusen i en sån situation (och nej, det är inte fråga om något civilt utryckningsfordon som faktiskt har bråttom!)

Varför måste man byta fil så fort den andra filen går lite snabbare? Det sinkar ju bara båda filerna än mer.

Varför har en del så svårt att hålla samma hastighet på mötesseparerade vägar? Då det är enfiligt åker de 10, kanske till och med 20 km under maxhastighet, men då den tvåfiliga vägen kommer drar de på och kommer plötsligt upp i maxhastighet och lite till. Jag som vill köra jämnt i samma hastighet hela tiden får köra som en fartdåre för att komma förbi på den tvåfiliga delen för att inte hamna bakom igen då de åter saktar ner då det blir enfiligt. Är det läskigt med vajrarna eller?

Varför använder man inte blinkers? Det skulle öka medtrafikanternas förståelse för var alla är på väg, markant!

Varför åker man fram i en korsning och blockerar tvärgatans trafikanter då rött ljus snart är att förvänta?

Ibland undrar jag verkligen om vi alla har tagit samma körkort?

Information till folket!

Vi lever idag i ett informationssamhälle utan dess nåde, men ändå så ska det vara så förbaskat svårt att nå ut med just information.
Exempel: Igår åkte jag hem från jobbet vid 22-tiden och hamnade på T-Centralen. Det var 14 min kvar tills mitt tåg skulle gå och jag kunde se att det inte bara var jag som suckade lite förstrött åt att behöva stå där och dingla denna sena timme. Men så är det ju bara ibland. Jag lutade mig mot väggen och tog väntandet med jämnmod. Efter en stund inser jag att tåget på andra perrongen har stått där väldigt länge och plötsligt sprakar det till i högtalarna. "Vi har en förmodad rökutveckling på Slussen, så tills vi utrett vidare så står tågtrafiken stilla." "Oj! Rökutveckling, det låter illa! Hoppas att det inte är något allvarligt som inträffat" tänker jag. Mina medresenärer runt omkring börjar nu pusta och stånka och sucka och klaga. Jag ser minutrarna sega sig fram och längtar hem till min varma säng. Jag ser att det har tillkommit nya resenärer som inte hört meddelandet och som undrar vad som står på. Då slår det mig - varför kommer det inte upp information på "tavlorna"? Det borde väl vara en lätt sak att skriva in att det är trafikstopp pga av förmodad rökutveckling och låta det snurra tills trafikstoppet är över. Även om det så bara dröjer 10 minuter? Det är väl det som dessa "tavlor" bland annat är till för? Jag tror att SL hade vunnit mycket på att informera där! I mitt förra inlägg pratade jag om flygförsening och även det är ett klassiskt exempel på vad information, och brist på den samma, kan göra för och med människor. Det vet jag som före detta reseledare. Jag säger bara flygförsening i Parga, resa över halva Grekland och gäster i upplösningstillstånd! Men det är ett helt annat inlägg.
Jag kanske skulle börja med att skriva ett inlägg till SL om detta, istället för här...

Bit ihop eller bryt ihop?

Ja, det är det som är frågan! Personligen föredrar jag bit ihop mer än bryt ihop. Jag tycker att är det är en styrka att kunna bita ihop. Man måste ibland genomleva stress, och press med mera för att komma ut på andra sidan, förhoppninsvis med ett nöjt leende på läpparna. Oftast så handlar det om en kort period, kanske bara några timmar, minuter som man behöver bita ihop...
Som den där gången jag och en annan reseledartjej står kvar ensamma på Preveza flygplats för att se det sista planet denna transferdag lyfta med 376 passagerare ombord hem mot Norge. Men planet lyfter inte. Det har ett däck med för lite luft. Vilket innebär en säkerhetsrisk vid landning, om än väldigt liten. Trots att Preveza flygplats är liten så trodde man att detta inte skulle vara några problem att fixa då det även är en NATO-flygplats, AWACS Air Force Base. Det visar sig bli problem då man inte har rätt munstycke på plats. Planets passagerare får samtidigt som oss besked om att de nu måste lämna planet för att invänta ett nytt däck som ska flygas ner från Manchester. Det här betyder för mig och min kollega att vi snart har 376 passagerare som dräller ut på parkeringen. Vi har inga bussar att slussa dem till hotell med och inga hotell att slussa dem med bussar till. Då var det bara att bita ihop, med ett leende på läpparna, och ta emot gästerna samt efter bästa förmåga informera om vad som kommer att ske. Min kollega bryter vid denna tidpunkt ihop med orden; jag är graviiiiiid! Tja, då var det bara att bita ihop lite till och ta hand om 376 passagerare och 1 guide. Bussar anlände, hotell fixades, gravid kollega fick åka hem och fler kollegor kom till flygplatsen. Tidigt morgonen därpå, efter en natt i en receptionssoffa, vinkade vi trötta av flyget då det till slut lyfte. Glada och nöjda med insatsen.
Nu menar jag givetvis inte att man inte får bryta ihop. Det är en styrka att våga bryta ihop också, men jag anser att man måste väga för- och nackdelar mot varandra och ta ett beslut, i varje situation, innan man bryter ihop. Man får backa och säga att jag vill, kan, orkar inte detta. Men det ska erkännas att jag har svårt att tolerera att bryta ihop. Både personligen och då andra gör det. Kanske har jag för högt ställda krav på mig själv och omgivningen, men jag fortsätter nog med att bita ihop och reta mig lite på dem som inte gör det ändå. Men det får jag leva med - det är mitt beslut!

Reflexdax!

När det är mörkt ute så här på hösten så vill jag med bestämdhet mana alla till att använda reflex. Även ni som bor/befinner er mitt inne i stan. Reflex verkar inte vara hippt, inne, in fashion so to speak. I alla fall om man ska döma av dem man ser befinna sig i Stockholms innerstad. Man borde instifta en lag som kräver att samtidigt som man byter däck på bilen så ska reflex på! Kanske blir reflex då nästa fluga. Precis som mössan har blivit. För vi minns väl alla hur illa vi tyckte om mössor då vi var i tonåren. För det är väl därför ingen använder reflex? Därför att det är lite löjligt att ha en svängande reflex på jackan? Ja inte vet jag, men det skulle förbättra chanserna väsentligt för både bil- och gångtrafikanter att befinna sig i trafiken.

Det verkar vara företrädesvis ett storstadsfenomen, även om det är många här ute på "landet" som inte heller har reflex. "Nä, inte behöver väl jag ha reflex, jag bor ju i stan, och i stan finns det gatubelysning och skyltfönster som lyser upp". Men nä ser du! Så är det inte. Ett lysande (!) exempel var igår och jag var på väg hem från jobbet. Jag gick längs Rådmansgatan upp mot Östra station och två damer före mig skulle över gatan. Det var svart som natten ute, det regnade och de hade inte reflexer. Bil på bil passerade innan jag kom upp jämsides, med reflexer både högt och lågt och alla bilar stannar med en gång för att släppa över oss. Dessa damer hade i alla fall vett att stanna och inte rusa ut i gatan som obstinata "jag-har-företräde-så-stanna-bilen-för-helvete"-anhängare där i mörkret. Men kom igen! Sätt på reflex, använd reflex! Doing doing på sidan!

Dagens låt: Anita & Televinken - Åker buss och pratar om reflexer.

Ett utdrag ur texten:

"En, två, tre, fyra, fem och sex, var är din reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, sitter på min jacka allra längst där nere.
En, två, tre, fyra, fem och sex, var är din reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, om du tittar mera kan du nog se flera.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing.
Såna har vi på oss så bilarna ser oss.
En, två, tre, fyra, fem och sex, var är din reflex. Doing doing.
En, två, tre, fyra, fem och sex, här är min reflex. Doing doing."