Pellepennan och Suddagumman

Pellepennan och Suddagumman var ett barnprogram i svensk tv. Det var en ritsaga av Gunnel Linde, och den handlade om Pellepennan som ritade och Suddagumman som suddade. Deras barn hette Sudderudden och Stumpan med det gemensamma namnet Kluddabarnen. Sändes första gången 1965. Någon mer än jag som blir nostalgisk?

Madonnakonsert

Vilken show! Vilken kvinna!
Jag är så oerhört nöjd över att fått se en av mina idoler. Söndagens konsert lämnar inte mycket att önska, med både nytt och gammalt. Madonna levererar och det är snyggt, skitsnyggt! Men jag skulle ha varit på konsert för 19 år sedan (också), för det är den Madonna som står mig närmast. Med Gambler, Into the groove och Dress you up, Vogue och Justify my love. Men, nu har jag lite Hard Candy att bita i så jag är bara nöjd, så nöjd!

P.S. På raden bakom min satt en flicka på kanske 11-12 år tillsammans med hennes mamma och 2 systrar. Innan konserten började frågade flickan sin mamma om: "Madonna är lika stor som Britney Spears?". Jag undrar just vad hon tänkte efter konserten!?

The Muppet Show

När kommer denna galna, roliga, härliga show i repris måntro?

Grythyttan stålmöblers klassiker

En klassiker som ger minnen till min barndoms somrar hos farmor i Hällefors. Jag önskar mig en vit sittgrupp till framsidan för att lätt gungande njuta av en kopp kaffe i trevligt sällskap...

http://www.grythyttan.net/klassikerserien/

Bild: Grythyttan stålmöbler

Semester...

Vi har spenderat 4 hela dagar på Gran Canaria bara jag och JE! Vi har bara tagit oss för det vi alldeles för stunden haft lust till och bara tänkt på oss själva. Vi har njutit vid poolkanten med solen härligt varm mot kroppen. Vi har ätit god tapas, druckit både gott öl och vin. Vi har pratat och skrattat och tiden då vi båda arbetade i sol och värme kom tillbaka. Vi har njutit av att bara vara vi två. Man är verkligen värd lite semester ibland.

Ljuvlig nostalgi

Tänk att man på bara några minuter kan förflyttas till den tonårskropp man var med rusande hormoner och full av upptåg. På bara några sekunder så kommer man ihåg hur det var att vara helt omöjligt förälskad i den snyggaste killen i skolan, dricka te med bästisen och snacka om kärlek, vänskap och orättvisor, att kyssas för första gången, tjuvröka och första fyllan. Igår upplevde jag allt detta i exakt 1 timmar och 37 minuter. Jag tittade nämligen på "Ingen kan älska som vi". Filmen såg jag för första gången då den kom ut på slutet av 80-talet. Då förstod jag inte helt filmens storhet - men idag! Vilken ljuvlig nostalgitrip! Musiken, dansen(!), miljöerna, kläderna (!), händelserna, upplevelserna. Jag känner igen mig i mycket, medan givetvis annat gick mig helt förbi, men den fick mig att minnas det där pirret man gick runt med hela tiden. Vad skulle hända runt nästa hörn? Vem skulle man möta härnäst? Vad skulle man få uppleva? Det var ju helt fantastiskt! Från och med nu ska jag leva mitt liv med mera pirr och spontana upptåg!

Filmmusik man kommer ihåg

http://www.youtube.com/watch?v=jvnb1LtuJ-A