Har du fått några komplimanger på sistone?

Det är lite motigt om dagen. Hela jag är en emotionell berg- och dalbana. Jag är helt enkelt lite nere. Det bär mig verkligen emot att vara svag och deppig, men livet suger musten ur mig. Det känns svårt att räcka till, som mamma, fru, dotter och arbetande kvinna. Orsakerna är många, en del mer allvarliga än andra. Att jag även åkt på en monsterförkylning är inget som bättrar på humöret, jag tycker verkligen illa om att vara sjuk.


Då är det så vidunderligt härligt att ha vänner att ty sig till, öppna upp sig inför och få lov att skotta över lite av sin oro, besvikelse och frustration på. Jag har de senaste dagarna fått höra att jag är väldigt vacker, en fantastisk människa, en härlig och varm person och att jag är en av de bästa mammor som de känner! Det är komplimanger som värmer och gör mig glad och jag är oerhört tacksam att ha så fina vänner. Alltså, inget ont som inte för något gott med sig...

Snygga naglar!

Jag har ordnat mig lite snyggare naglar! Normalt så har jag tunna sköra naglar som inte lämpar sig att spara ut. Det blir alltså saxen som får vara min nagelfil... I ärlighetens namn så är jag inte typen som orkar hålla på och fila, lacka och lacka om. De nya naglarna jag har ordnat mig är en slitstark förlängning med "inbyggd" fransk manikyr. Det är lite ovant med inte bara lite längre naglar än normalt, utan även att de är tjockare. Detta innebär att jag som en riktig dam måste använda mig av tandpetare istället för att stoppa in hela fingret i munnen då ett äppelskal fastnat mellan tänderna och använda ett verktyg för att öppna konservburkens lock. Med andra ord, man för sig lite annorlunda med naglar som mina. En del skulle kanske säga som en kvinna skall, andra som en fåfäng dam... Oavsett vilket så är jag nöjd. Naglarna har klarat både hästskötning, ridning, städning och smattrande på datortangenterna. Tyvärr förändras inte de korvliknande fingrarna till smala delikata, men det är väl något som jag helt enkelt bara får förlika mig med...

Bild: Privat