Sommar, sol och semesterläge

Semester är att sitta ute i natten med några levande ljus, myggspiral, en filt över benen, ett glas vin och vetskapen om att jag kan lägga mig när jag vill, att kunna ligga vaken om natten, nersjunken bland kuddar, med en god bok och höra på sommarregnet som sakta strilar ner.

Sommar är att ta ett nattdopp i spegelblankt hav, vattnets rogivande kluckande mot bryggan, grilla i dallrande hetta och dagarnas enkla slöhet, att stå i vattenkanten och gräva ner tårna i sanden, kisa med ögonen ut över vattnet, känna solens strålar träffa ansiktet, värmen som sprider sig likt mjuk honung genom hela kroppen, ända in till kärnan av mig, in i själen. Kroppen blir mjuk och avslappnad och tankarna lätta.

Inget är som sommar. Inget är som semester. Inget är som livet, kanske speciellt i semestertider.

Paralyserad!

Så här på våren är det så otroligt skönt att få sitta i solen och känna värmen. Men när solen är framme under sommarhalvåret så blir jag paralyserad. Jag vill inte missa en sekund av solens strålar på min kropp, så det mesta som inte kan ske ute i solen får stå tillbaka och låta sig nedprioriteras. Med andra ord så har helgen varit ganska lat och en hel del sollapande har det blivit. Tack och lov att söndagen blev lite molnig så hemmet fick sig en nödvändig uppfräschning och kylen blev påfylld efter en tur till affären.

Vi går mot ljusare tider...

För varje dag som går blir det ljusare och ljusare. Härligt!