Min alldeles egna buddhist!

Elias frågade konstaterande lite sömndrucken imorse:

"Mamma, visst blir man liten igen sen, när man dör. Visst blir man liten igen och blir storebror och mamma och pappa!"

Älskade unge!

Härliga helg!

Jag och killarna var hemma i fredags då vi äntligen fick leveransen av våra nya fönster! På tisdag kommer det folk och installerar alltihop och tar med sig de gamla! Det ska bli sååååå spännande att se resultatet! =)

När fönstren var på plats så åkte jag och killarna iväg och köpte en ny cykel till Samuel. När vi kom hem monterade han och jag ihop den, och stödhjulen åkte på hans gamla och vips så fick Elias också en ny cykel! Deras helg har därefter mest spenderats på cykelsadeln, runt, runt kvarteret! Jag gav även lite kärlek till bilen i form av ut- och invändig rengöring... inte en dag för sent.

Sent på fredagskvällen kom så en solbränd (med tyngdpunkt på bränd!) JE äntligen hem från tjänsteresan till Paris/Marocko. Vår lördag gick mest åt till att skruva ned gardinstänger och fönsterbrädor, så nu är det lite kalt här hemma... Men ute sken solen så en stund i solen på altanen blev det allt! Dagen idag har mest gått åt till att ligga på sängen och läsa bok och knapra saltlakrits. Turligt nog så ville Samuel hem till en kompis så det blev både lite frisk luft och två små promenader. Sitter nu med en kopp kaffe och uppdaterar mig på vad som hänt i den yttre världen de senaste dagarna. Snart är det dags för säng och bok igen.

Har vi setts förr?

Jag och barnen är på väg ner till centrum i bilen. Vi småpratar lite och helt plötsligt säger Elias:
"Mamma! Vi sågs i Citroënen igår!"
Goa unge! Det gjorde vi sannerligen! Ibland kommer du med för sköna kommentarer!

Utvecklingsfas

Man borde kanske som tvåbarnsmor veta hur man ska bemöta barn som går igenom en av livets tuffa utvecklingsfaser, men ibland verkar det gå så fort så varken barnet eller vi föräldrar hänger med. Vår minsting genomgår en oerhörd utvecklingsfas just nu, den så kallade 3 års-trotsen. Eller som Jesper Juul menar: barnet vill inte samarbeta.
Just samarbete var motsatsen till vad jag fick känna på en dag i affären för inte så länge sen.
Allt var frid och fröjd tills jag och min 3-åring klev innanför dörren på ICA och jag bad honom välja några tulpaner vi kunde köpa med oss hem. Då satte han sig totalt på tvären och skrek högt och tydligt att "vi ska inte ha såna där!". Jag sa lugnt och bestämt att det skulle vi visst det och började gå vidare. Därefter hade jag ett hysteriskt skrikande och gråtande barn som stod framför vagnen och bromsade oss igenom hela affären. Så snart jag la ned något i vagnen så skrek han helt hysteriskt: "vi ska inte ha såna där!". Om och om igen. Jag höll mig lugn och försökte avleda honom otaliga gånger, men till ingen nytta. Jag mötte både en och annan deltagande blick, men även lite himlande ögon under min färd genom affären (sa jag att det var fredag eftermiddag?). Efter 45 minuters handling och typ 10 varor i vagnen (det var allt vi skulle ha!) så bar jag ut ett hysteriskt skrikande och sprattlande barn och 2 matkassar. Utanför ICA insåg jag att jag måste få 3-åringen på min sida för jag skulle aldrig fixa att bära honom och påsarna till bilen. Just som jag står på knä och försöker lugna min son så kommer en man och erbjuder sig att bära mina matpåsar till bilen. (Dagens goda gärning!) Han tyckte att jag varit så tålmodig och behövde lite hjälp. Jag tog tacksamt emot hjälpen och när vi äntligen kom till bilen började hysterin och gråtandet avta. När allt var inpackat i bilen så hade jag en solstråle i baksätet som undrade om vi inte kunde åka till McDonalds nu. Som om inget hade hänt. Han ville helt plötsligt börja samarbeta igen och gjorde det med sitt soligaste humör...
Det är lätt att ge upp i såna här situationer, men denna dag hade jag både tålamod och tid att bemöta utbrottet med värdighet. Det är ju tyvärr inte varje dag man kan säga det. Barn utvecklas och vi utvecklas med dem, så är det och så kommer det förbli, men ibland önskar man helt enkelt få slippa dessa påfrestande sammanstötningar med dem man älskar allra mest! Speciellt när sammanstötningen börjar på grund av huruvida vi ska stoppa tulpaner i kundvagnen eller ej...

Barnens rum

Idag har vi äntligen fått upp hyllorna i Elias rum. De har legat på vänt en stund... Anslagstavlan jag köpte igår kom upp även den. Elias satte genast upp lite magneter. Samuel blev supernöjd med sina mattor och har hjälpt JE att måla i badrummet. Just nu är andra strykningen på gång!

Bilder: Privata

Öroninflammation och nya koppar

På vägen hem från jobbet ringde de från dagis - Elias trumhinna hade spruckit och rann var. M hade hittat honom gråtande bakom förrådet på gården... Elias hade feber lite till och från under julen och klagade lite på ont i örat, men efter det så var febern borta och han klagade ingenting på smärta. Så idag så hände detta. Oj, vad det gör ont i en mammas hjärta!


Vi reste ned på jouren och fick hämta antibiotika på Apoteket. Elias fick ett klistermärke hos doktorn och en reflex på apoteket och bar stolt hem flaskan med medicinen. Han var inte lika nöjd med att behöva ta medicinen dock... Detta kommer att bli en pärs!


Men, inte något ont som inte har något gott med sig! På vägen till Apoteket slank vi in på Village och jag köpte muggar som jag kikade lite extra på i måndags.

Bild: Privat

En lyckad helg!

Det har varit en hellyckad helg!

Elias hade sin stora dag igår! Tänk att min lilla älskling har blivit 3 år! Han hade en fantastisk dag med massor av presenter, kakor, tårta och gäster. I lördags då vi var på Skansen så slängde han sina nappar till "kattungarna" och han har varit hur duktig som helst sen dess! Han kommenterar gärna att han är en duktig och stor kille nu. =) På Bollnästorget sjöng Ayla julsånger och vi dansade runt granen. Vi passade även på att köpa hennes julskiva som har gått varm här hemma. Så nu är det inte bara Jingle bells som sjungs utan även "Hejsan hoppsan fallerallala! När julen kommer ska varenda unge vara glad" med flera. Ibland är livet bara för skönt!

Morgonens presentskörd


Elias får fler presenter...

Morfar tittar på...

Adventsbuffén

Jingle bell, jingle bell, jingle bell rock...

Man skulle kunna tro att Elias har blivit lika jultokig som sin mor, för här hemma så sjungs det Jingle bell för hela slanten. Fantastiska versioner varenda gång. Elias önskar att vi spelar julsånger hela tiden, helst på högsta volym! Gissa vem som kommer att få så han storknar på sin födelsedag, som i år infaller på första advent! Kan det bli bättre!?

Höstblåsor

Elias, stackare har fått höstblåsor. Hela munnen är full och han får knappt i sig någon mat. I helgen hade han även lite feber, men verkar slippa det idag. I alla fall så här långt. Min lilla älskling är inte helt sig själv. Men jag bistår med kramar, smek, Alvedon och film när det behövs.
Det verkar tack och lov som om han slipper blåsor runt munnen, på händer och fötter och på rumpan.

Elias fantastiska ord!

Mamma, jag hör inte mina öron!