Beatrice and then some...

Det är min bloggs namn enligt Google Translate. Jag måste ha klickat på knappen av misstag och fick plötsligt hela bloggen på engelska. Har du Google Toolbar så klicka du med och se vad du får för resultat. Här följer annars några härliga översättningar som jag hittade:

- Sleeping Drunken feet on cold floors = sömndruckna fötter på kallt golv
- Today, I have been biting = Idag har jag gått bet.
- Then friends, when we seen? = så vänner, när ses vi?
- Then they quickly contacted if you could urgently be found injured or sick and unable to speak - hur var det nu med subjekt och predikat...
- How is it that a man's word should be stronger just because he happens to be the mother? - tja svårt att säga...
- No shower = nej usch!
- Should be up worse = skulle vara uppåt värre
- Delighted that my hair has gravity - jo tack, det är ju skönt med gravitation, men nu var det ju hårets självfall jag prisade..
- You know you = vet du

ICE - In Case of Emergency

Gör detta i din telefon och uppmana din partner och barn göra det samma!

Lägg in dina närmaste anhöriga under namnet ICE i adressboken i din mobiltelefon. Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas akut skadad eller sjuk och inte kan tala.

Så här gör du för att lägga in ICE i mobilen:
1. Lägg till en ny kontakt i telefonboken
2. Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen t ex wife, dennes namn, +46 och sedan telefonnumret utan den första nollan
3. Spara den nya kontakten

Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och fortsätt som i punkt "2" etc.

Tänk på att använda landsnummer +46 för svenska kontaktpersoner och engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. Du bör självklart berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det.

Tips!
Om du vill undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE+namn när de ringer till dig kan du lägga in tecknet * direkt efter numret till din ICE-kontakt. Numret kommer ändå att fungera om man behöver ringa din ICE-kontakt i en allvarlig situation.

OBS! Denna funktion fungerar inte i vissa SonyEricsson-modeller, så prova ring din ICE-kontakt efter du lagt till *-symbolen. Om du ej kopplas fram fungerar inte denna funktion på din mobil. Du måste då ta bort * för att kunna ringa ut till din ICE-kontakt.
På nyare SonyEricsson-mobiler kan du lägga en paus efter numret. Paus=p fås genom att hålla inne * ett par sekunder.

Källa: Sos Alarm

Utvecklingsfas

Man borde kanske som tvåbarnsmor veta hur man ska bemöta barn som går igenom en av livets tuffa utvecklingsfaser, men ibland verkar det gå så fort så varken barnet eller vi föräldrar hänger med. Vår minsting genomgår en oerhörd utvecklingsfas just nu, den så kallade 3 års-trotsen. Eller som Jesper Juul menar: barnet vill inte samarbeta.
Just samarbete var motsatsen till vad jag fick känna på en dag i affären för inte så länge sen.
Allt var frid och fröjd tills jag och min 3-åring klev innanför dörren på ICA och jag bad honom välja några tulpaner vi kunde köpa med oss hem. Då satte han sig totalt på tvären och skrek högt och tydligt att "vi ska inte ha såna där!". Jag sa lugnt och bestämt att det skulle vi visst det och började gå vidare. Därefter hade jag ett hysteriskt skrikande och gråtande barn som stod framför vagnen och bromsade oss igenom hela affären. Så snart jag la ned något i vagnen så skrek han helt hysteriskt: "vi ska inte ha såna där!". Om och om igen. Jag höll mig lugn och försökte avleda honom otaliga gånger, men till ingen nytta. Jag mötte både en och annan deltagande blick, men även lite himlande ögon under min färd genom affären (sa jag att det var fredag eftermiddag?). Efter 45 minuters handling och typ 10 varor i vagnen (det var allt vi skulle ha!) så bar jag ut ett hysteriskt skrikande och sprattlande barn och 2 matkassar. Utanför ICA insåg jag att jag måste få 3-åringen på min sida för jag skulle aldrig fixa att bära honom och påsarna till bilen. Just som jag står på knä och försöker lugna min son så kommer en man och erbjuder sig att bära mina matpåsar till bilen. (Dagens goda gärning!) Han tyckte att jag varit så tålmodig och behövde lite hjälp. Jag tog tacksamt emot hjälpen och när vi äntligen kom till bilen började hysterin och gråtandet avta. När allt var inpackat i bilen så hade jag en solstråle i baksätet som undrade om vi inte kunde åka till McDonalds nu. Som om inget hade hänt. Han ville helt plötsligt börja samarbeta igen och gjorde det med sitt soligaste humör...
Det är lätt att ge upp i såna här situationer, men denna dag hade jag både tålamod och tid att bemöta utbrottet med värdighet. Det är ju tyvärr inte varje dag man kan säga det. Barn utvecklas och vi utvecklas med dem, så är det och så kommer det förbli, men ibland önskar man helt enkelt få slippa dessa påfrestande sammanstötningar med dem man älskar allra mest! Speciellt när sammanstötningen börjar på grund av huruvida vi ska stoppa tulpaner i kundvagnen eller ej...

Dagens goda gärning!

Igår vädrade vi lite på jobbet och då hörde jag hur någon ropade på innergården. Jag tog ingen större notis om vem och varför först, men efter en stunds "hallå-ropande" så började jag undra vad som stod på. Jag tog mig ut på innergården och ropade hallå jag med. Det visar sig vara en kvinna som tillsammans med sin son är inlåsta i ett rum i deras lägenhet. De kommer inte ut och hennes lilla dotter ligger och sover i rummet intill. (Fråga mig inte hur detta har gått till!?) Hon har givetvis ingen telefon att ringa på hjälp med. Kvinnan har stått i fönstret och ropat en bra stund säger hon. Hon berättar att det tvärs över gården suttit en man på balkongen och rökt, som totalt har ignorerat hennes rop på hjälp. Hon tyckte det var typiskt Stockholmare, att bara bry om sig själv. Jag vet inte om jag skulle säga det så, men det är oavsett helt otroligt! I alla fall så hjälper jag henne att komma i kontakt med sin man. Han jobbar inte så långt från hemmet som tur är. Innan jag går in och fortsätter jobba så springer jag upp och känner på hennes ytterdörr - bara för säkerhets skull. Men den är låst. Inte mycket mer att göra med andra ord. Jag meddelar kvinnan att dörren är låst och hoppas att hennes man ska komma inom kort. Hon tackar så mycket för hjälpen och vi sa hej då.

Idag kom kvinnan in med en flaska champagne till mig som tack! Gulligt. Det hade jag inte väntat mig. Hon berättar då att när hennes man kommit hem och låst upp så kom han i alla fall inte in. Dörrkedjan var nämligen duktigt låst! Så hela historien slutade med att de var tvungna att skaffa professionell hjälp för att bryta sig in!