Gott nytt 2009!

Julen har gått i chokladens tecken, så låt det nya året gå i sundhetens tecken!

Året 2008 har gått i aktivitetens tecken. Mer aktivitet i vardagen, mer aktivitet för kroppen och mer aktivitet med vänner. Det har varit ett bra nyårslöfte som har infriats och som absolut kommer att fortsätta...

Jag har träffat och haft riktigt trevligt med många av mina härliga vänner och familj. Jag har även börjat träffa "gamla, försummade" vänner igen... men det finns fler vänner som jag gärna hade sett på middag här hemma oftare, ni vet vilka ni är! ;-).

Jag har även fått en alldeles egen coach och ställs varje månad inför nya utmaningar och frågeställningar, så det här året har även varit ett år med personlig utveckling. Jag är på god väg att reda ut vad mina mål och prioriteringar är och vart jag är på väg. Så hjärnaktivitet har det också blivit och jag ser fram emot nya utmaningar på det nya året.

Med hjälp av endast en stegräknare, lite målmedvetenhet och hejarop från kollegor, nära och kära så har kroppsaktiviteten ökat och medfört 7 kilo mindre på kroppen. Jag är säker på att fler kilon kommer att försvinna under det nya året!
Jag har även börjat rida igen och det är en aktivitet jag kommer att fortsätta med!

Mitt 2009 ska bli ett år fyllt med sund mat, sund motion och sunda tankar. Ett år i sundhetens tecken helt enkelt!

Hur blir ditt 2009?

Hästtokig

I måndags var det andra ridlektionen efter sommarbetet! Guud vad roligt det är! Det är så otroligt härligt att få sitta upp, värma upp och känna av hästen, innan själva lektionen sätter igång. Jag vet precis hur jag ska göra, hur jag ska sitta och vilka hjälper som behövs för att få hästen i form. Men, det är ju aldrig riktigt så enkelt. De två sista gångerna har jag haft en häst som är riktigt trevlig att rida. Men han börjar gärna springa, ökar tempot lite så där i smyg och då sitter jag och koncentrerar mig på att göra halvhalter, hela tiden. Och vad händer då? Jo, jag glömmer av sitsen eller börja knipa med knäna eller nåt annat fånigt... Men, men för det mesta går det hyfsat bra och jag känner mig nöjd med insatsen. Oavsett utgång , så längtar jag tills det blir dags igen varenda gång jag hoppar av hästen, och nästa gång är det hoppning! Jippie!
Innan semestern var jag och A på hoppkurs i två dagar. Vi fick hoppa massor och det gick helt otroligt bra för att vara 6 år sedan sist! Jag har aldrig tävlat på riktigt men när jag var mindre byggde jag och C hinderbanor på hennes gräsmatta. Vi tävlade och hoppade runt och vi hade den ena mer hetlevrade käpphästen efter den andra. Hästarna hade givetvis namn och vi drömde oss iväg till de stora arenorna. Som liten längtade även jag efter att ha egen häst, och jag var i stallet en del. Jag hjälpte den som ville ha hjälp, smorde träns och sadlar, fodrade hästarna eller bara kikade på någon lektion. Även om jag längtar än i dag efter att ha en egen häst så räcker det ändå väldigt långt med att få längta till nästa lektion.