Det formas nya mönster på min livstapet!

Mark Levengoods märkvärdiga historia om hur han kom att bli ägare till Soludden får mig att le åt livets outgrundliga vägar. Jag förundras återigen över hur slumpmässigt livet kan verka, men ändå ha en djupare mening.

Varje beslut, varje val jag fattat i mitt liv har lett mig fram till olika skeenden; nya vänner, nya jobb, nya bostäder, nya kärlekar, nya besvikelser, nya insikter... Mitt liv är styrt av mina beslut och mina drömmar. Tänk positivt så blir ditt liv positivt!

Många gånger har jag träffat människor som inte vet vad de önskar, vill och älskar och jag vill inte bli en av dem. Jag har dock sedan en tid tillbaka känt mig bedövad, låst, instängd, borttappad, trängd så nu är tiden kommen för att ta nya beslut och låta livets öde, eller om du vill, slump föra mig till nya höjder.

Det är åter dags att förverkliga mig själv och låta slumpen och ödet styra över mitt liv och dess skeenden. Jag söker nya utmaningar. Jag längtar efter nya medarbetare, nya mentorer, nya vänner, nya utmaningar. Önskedrömmen är att bli upptäckt, få en chans att förverkliga mig själv och utmana min kreativitet!

Jag är säker på att mina goda egenskaper, min intuition, min målmedvetenhet, mina härliga kontakter och vänner, inte kommer göra mig besviken. Jag undrar var jag härnäst är ämnad att göra stordåd? Livet är makalöst spännande!

Nya vindar kommer blåsa i mitt livsträd, jag är säker!

Vad har du i din handväska?

Många kvinnor klagar över att de inte hittar det de letar efter i sina handväskor. Storlek spelar ingen roll. Läppstiftet, plånboken eller nycklarna verkar smita undan då fingrarna far runt nere i väskan. För att inte tala om hur borta mobiltelefonen är när den ringer. Många män undrar vad som egentligen finns i handväskorna och om det verkligen är nödvändigt med allt.

När det gäller just detta att hitta, så blev jag idag imponerad av mig själv, men även sönerna och maken skulle jag tro. Yngste sonen ramlade då vi var på stan, slog upp en sårskorpa och började blöda ymnigt. Då gråten började närma sig närmast hysteri då han såg blodet rinna sticker jag ned handen i väskan och tar genast upp några näsdukar. Sonen fick ett enkelt förband av näsdukarna och lugnade sig väsentligt. Då slår det mig att ett plåster hade varit bra, sticker helt sonika ner handen igen och hittar genast rätt, igen. Utan att behöva vända upp och ned på väskan!

Vad som är nödvändigt att ha i handväskan varierar nog från kvinna till kvinna. Mina viktigaste ting kanske andra klarar sig helt utan, även om jag tror att innehållet är snarlikt mellan väskorna. I mitt fall är det alltid bra att ha näsdukar, paraply, tuggummi, hårborste, smink, huvudvärkstabletter, penna, visitkort, hårsnodd, solglasögon, plåster, USB-minne, halstabletter, ihopfällbar sked, hörlurar förutom det allra mest nödvändiga såsom plånbok, SL-kort, nycklar och mobiltelefon. Enkla saker jag "inte kan" vara förutan. Nåja, den ihopfällbara skeden är kanske inte livsnödvändig men den är ju så smart... om än oanvänd.

Jag blir onaturligt (?) nöjd med att hitta en smart grej att ha med mig i väskan. Under småbarnsåren var jag extra nöjd med min 5 liters plastpåserulle som jag hade i skötväskan förutom blöjor, våtservetter, extra ombyte, leksaker med mera. Plastpåsarna användes flitigt vid blöjbyte och blöjorna kunde därför ligga i väskan eller bilen innan den hamnade i soptunnan eller lämnas i soppåsen hemma hos vänner eller på jobbet utan att avge en outhärdlig stank.

Är du en av dessa kvinnor som inte kan leva utan handväska? Eller kanske snarare innehållet och vilken är din smartaste nödvändighet i väskan?

 

Vilka bloggar läser du?

Jag gillar idén med alla dessa bloggar om allt mellan himmel och jord. Här kan jag hitta hemsidor fyllda med ämnen, bilder, intressen jag personligen gillar. Jag kan följa vänner och bekanta i deras vardag som jag finner behagligt. Min blogg har inget annat syfte än att få dryfta mina tankar i cyberspace och kanske på kuppen få lite vänlig feed back på det. Jag uppskattar verkligen de besökare jag har. Det är otroligt flatterande då någon från min privata sfär har läst, uppskattat och tar sig tid att kommentera, men kanske lite extra om någon utomstående tar sig tiden att besöka, läsa, gilla och återvända. Jag förstår därför varför det finns bloggare som listar sig själva på bloggtoppen.se och liknande för att få fler besökare. För att inte tala om de som vill tjäna pengar på sin blogg. Men jag är lite tveksam... Jag klickade precis runt på bloggportalen.se för att kika på de mest besökta bloggarna och finner att många av dem tillhör 15-20-åriga tjejer. Ursnygga tjejer med många bra egenskaper men innehållet är platt, egotrippat och tråkigt. Givetvis förstår jag att det är vår ålderskillnad som talar sitt tydliga språk, men jag blir beklämd och skäms då jag ser dessa unga tjejer som åmar sig framför kameran, kommer med uttalanden så håret reser sig, felstavningar och utlämnar sig själva på ett inte helt flatterande vis. På tv går för stunden ICAs nya reklam då Ulf videobloggar. Videobloggen påminner starkt om många av de unga bloggerskor som florerar på nätet. Ingen nämnd då jag lite missunnsamt (?) inte önskar dem fler besökare...Min största rädsla är att jag och min blogg ska uppfattas på liknande sätt, kanske av något andra skäl, av de som besöker mig, men Ulfs blogg hade jag besökt med nöje!

Varför har du inte sagt upp dig idag?

Varför gör jag det jag gör? Ställ dig den frågan lite då och då och förvånas över hur frågan kan ge klarhet och argument för en förändring, eller en insikt om att du har allt som du behöver. Vi behöver bara hitta argument för ett nöjdare liv för att oftare hitta tillbaka till känslan av ro och tillfredsställelse. Jana Söderberg menar att vi ska planera lyckan och det är nog inte så dumt. Varför ska vi vänta med att ta ut glädjen till sen när vi kan uppleva den nu. Varför ta alla 5 semesterveckor på en gång istället för att spara 1 eller 2 och dela ut de goda stunderna på hela året istället. Planera lyckan helt enkelt. Ge dig oftare stunder av närvaro. Ta dig rätten att må bra!

Källa: Jana Söderberg

Modiga tankar!

Jag har många gånger tänkt tanken att jag skulle vilja bo på annan ort. Leva i en liten småstad där det är nära till allt och alla och allt det där pittoreska. Eller tänk att flytta till en by i Frankrike och bo där några år. Eller till New York, ett helt annat storstadsliv. Eller varför inte Afrika eller liknande exotiskt ställe. Ingenting är omöjligt, men jag tvekar lite med två barn varav en ska börja skolan till hösten. Jag har haft förmånen att få bo på andra platser än min hemstad och de flesta av dem har varit utomlands. Det har varit en underbar erfarenhet att få vara del av något annat. Den erfarenheten skulle jag vilja ge till mina barn. Kanske behöver man inte flytta för att uppleva olika kulturer, men det ger lite mer att få ha en vardag på en annan plats. I sommar reser vi till Grekland i 3 veckor och förhoppningsvis kan vi visa barnen lite av den grekiska vardagen, den spännande historian, sol och bad och livet utan stress och press.

Min svärmor har börjat fundera på att flytta tillbaka till sin hemstad. Hon har bott i samma stad i ca 40 år, nämligen min mans hemstad. När nu pensionsåldern närmar sig så har tanken väckts att återvända till hemstaden och vännerna där. Det tycker jag är modigt! Jag hoppas att hon slår slag i saken och provar på. Det går ju alltid att flytta tillbaka om det inte blev som hon tänkt sig. Det gäller ju faktiskt för oss med! Vem vet var vi hamnar i världen - på lång eller kort tid?!