Jag sitter fortfarande och fnissar lite åt mig själv. Igår åkte jag tunnelbana med en hel hög med andra människor. En del satt och halvsov, andra läste tidningen och några pratade med sin medresenär. Jag, jag satt och lyssnade på podradio. Tina Nordströms Sommar för att vara exakt. Jag hade lyssnat på nästan hela programmet då hon får in Timbuktu i studion som smakar på hennes räksmörgås och ska rappa. När Timbuktu börjar rappa så hjälper Tina till. Hon kommer med något "öh öh" och "sch sch" och jag börjar skratta så där inne i kroppen. Jag var på gränsen att spricka, men höll mig. Sen kommer det ett "öh ja" (läs på skånska) från Tina igen och jag brister ut i ett asgarv! Rätt ut, bara så där i tunnelbanevagnen. Alla utom han som sov tittade på mig men det var bara så härligt att få skratta!
Lammragu med ras el hanout
3 veckor sedan
2 kommentarer:
Haha, HÄRLIGT och sådär underbart spontant. När man tänker tillbaka på sådana stunder kan man skratta högt åter och åter igen!!!
Rolig läsning Bea, keep it up!
Tack! Det värmer!
Skicka en kommentar