måndag 29 september 2008

Grekland i mitt hjärta!

Det var 1996 och jag landade i Aten en stekhet dag i början av maj. Jag skulle jobba min första säsong som reseledare för Ving. Mina nya kollegor och jag spenderade 2 dagar i Aten innan vi åkte vidare till den lilla gröna ö där jag skulle bo hela sommaren; Thassos. Thassos var ett helt nytt resmål för Ving så jobbet satte igång direkt att hitta information och historia om ön och regionen att fylla hotellpärmar, utflykter och välkomsmöten med. Min resa i grekisk historia började... Jag följde romarnas spår på Via Appia på gränsen till Orienten. Jag stod på samma flodbank i Philippi där Paulus enligt sina brev "döpte" sin första europé. Jag smakade retsina och kontosouvli för första gången. Jag blev förälskad i Grekland, grekiskan och grekerna. Men även i min nuvarande (o)äkta hälft från Norge. Något grekerna aldrig kunde förstå. Att jag kunde välja en norrman framför en grek. Som om man har något val när det kommer till kärlek!?

I början av maj 1997 var jag på väg till min tredje säsong som reseledare, min andra i Grekland och tillsammans med min norrman. Jag landade på Korfu och reste med båt till fastlandet på Greklands västkust. Solen sken även denna gång och sommarens värme hade redan anlänt. Någon timme senare blir jag förälskad - igen. Förälskad i en liten, liten stad. En riktig pärla vid namn Parga. Jag älskar redan vid det här laget grekisk musik och nätterna här är fulla med grekiska landsplågor på Bozoukiklubben. Jag älskar även den grekiska maten, men i Parga får jag smaka på riktiga, hemlagade och utsökta grekiska rätter när de är som bäst.

Tack vare Parga har jag även fått se fler fantastiska platser i Grekland. Jag hade från Parga fördelen att få köra 2-dagars turer till Aten via Delphi och Korinthkanalen. I Delphi pratade jag med antikens gudar vid jordens navel, och på Akropolis fick jag se Feidipides verk Parthenon. Jag besökte de fantastiska bergformationerna i Meteora med sina munk- och nunnekloster som klamrar sig fast längs dess sidor. Jag har vadat i floden Styx vars källa är densamma där Thetis doppade sin son Akilles för att göra honom odödlig. Jag har besökt dödsriket i Nekromanteon med sin bisarra historia om resor till Hades. Jag har suttit i Dodoni under samma träd där prästerna fick sina orakel. Jag har besökt Ali Pashas högkvarter där det smiddes fruktansvärda planer på krig och plundring i området. Det var här jag erövrade ytterligare en del av det grekiska språket. På den fantastiska "grannön" Lefkas med sina långa vita stränder hade jag min första(mini)semester med JE. Men, det var även här jag hade min värsta flygförsening med passagerare som på grund av dimma landat i Aten, och bussats utan varken vatten eller bröd över hela Grekland för att komma fram till sin semesterort. Efter minst 24 timmar i vaket tillstånd så var det en lisa för själen att få köra in i Parga och mötas av glittret av sol på vatten och utsövda kollegor.

Sommaren 1998 blev säsong fem i Grekland, denna gång på Korfu. Där arbetade jag som servicechef och lite mer ansvar att axla. En säsong som blev full av god mat på små restauranger bland Korfu stads gränder men inte så mycket historia och upplevelser i övrigt. Korfu var härligt, men besöken i Parga var något man längtade efter...

2001 återvände jag till Grekland igen. 2 veckors öluffning i Kykladerna som turist. Santorini, Paros, Anti-Paros, Naxos, Delos, Mykonos, Amorgos och Ios. Vind i håret, solbrända axlar, frappé, solnedgångar i hamnen, vitkalkade hus, amfiteatrar, mosaiker, fiskeläger, grekisk sallad, gamla gummor som virkar, salta bad, iskall öl, båtturer och sirtaki. Det är Grekland när det är som bäst!
Grekland är och förblir ett minne för livet. Ett av mina bästa minnen!


5 kommentarer:

Sus sa...

Det finns en sak jag ångrar med att ha skaffat barn så tidigt, och det är att nu är det för sent att bli reseledare!!
Men som gammal glad pensionär tänker jag resa runt i världen om det så ska bli med rollator :)

Fina bilder, och jag förstår dig, Grekland är vackert. Väldigt vackert!!
Och gott!!

Susiluring på andra sidan rummet

Anonym sa...

För er som vill fördjupa i er just hur Norrmannen och Bea blev ett par kommer en dokumentärfilm att visas på en av Stockholms större biografer i vinter.

I 24 timmar följdes paret på sin Västkustsemester. Här får vi ta del av Norrmannen VS kvinnans historia om första mötet, om mat, vin, barn och att det faktiskt inte finns en bra kalas utan lite glas i kras....

Känsliga tittare varnas.

Beatrice sa...

Ha Ha Ha! Skrattar så jag gråter... och lite nervöst... hon kommer väl ändå inte... nää... fniss fniss...

Kram på dig!

Beatrice sa...

Sus, åker gärna med och visar med käppen (läs rullator) alla pärlor där nere i Grekland! =)

Anonym sa...

Hei!
Jeg leser ofte i bloggen din, det er hyggelig, og du skriver godt om hverdagslige ting.

http://www.youtube.com/watch?v=jHe2Xe2Ts3Q

http://www.youtube.com/watch?v=ktKwRaj44eA

Nyt og lengt...;-)

Klem, Camilla