Jag har livskramp, eller så saknar jag bara inspiration och lust. Jag vet inte vilket, men jag saknar den där glöden som får min vilja att kommunicera om något som upprört eller berört mig att brinna. På sista tiden har jag känt mig helt nollställd till vad jag ska skriva om på bloggen. Hemma är det nåt liknande stadium. Jag har massor av planer, och många har under hösten blivit realiserade. Men den där känslan av tillfredsställelse infinner sig inte riktigt. Det känns som om jag har för mycket damm i hörnen. Jag ser inte skogen för alla träd. Kanske är det novembermörkret som tagit ut sin rätt och nollställt hjärnan. Tömt den på alla resurser till bloggande och ansvarsfullt hemmajobb.
Nej, ska jag rannsaka mig själv så har det varit en hektisk höst med mycket saker som skett både privat och på jobbet och däremellan. Till stor del roliga saker, men lite så där utom min kontroll, och som det kontrollfreak som jag är så försöker jag få kontroll istället för att förföras och bara hänga med. När jag tänker på det så har jag haft det fantastiskt roligt och realiserat en hel del drömmar! Och en hel del ligger fortfarande framför mig! På söndag är det ju första advent! Och om inte allt för länge kan jag avslöja något som för ögonblicket hålls hemligt för de flesta. Så varför sitter jag här och beklagar mig?! Nej, jag ska nog ta fram dammsugaren och dammsuga upp det där dammet i hörnen som ligger och skräpar, vräka fram julpyntet och skruva ihop den nya hyllan till tvrummet. Livet är ju härligt, fantastiskt och uppfyllande! Eller hur?
Lammragu med ras el hanout
3 veckor sedan
1 kommentar:
Bea, livet är fantastiskt. Men - det är november, det är grått och mörkt och drömmarna har en tendens att missfärgas av novembermörkret. Tur att det är första advent, vi tänder ljus och ser framåt! Ute på ön går Sven G omkring och pysslar, tar hand om ved, släcker mina utelampor som jag glömde, jag tycker det är hoppfullt. Snart är det sommar och dags att åka ut igen...
Och - jag är nyfiken på din hemlighet?
Skicka en kommentar