Vad är det med min arma kropp som gör att jag inte kan somna?

Det tillhör ovanligheterna att jag inte kan somna om kvällarna. Men de 2 sista kvällarna har det varit snudd på omöjligt. Huvudet är klarvaket och kroppen är spänd som en fiolsträng. Det har helt enkelt varit svårt att koppla om till sovmodus. Jag har försökt läsa mig till sömns, ligga på spikmattan och bara slappnat av, sövt mig till sömns med musik men förgäves. Till slut somnar jag givetvis men jag hoppas verkligen att detta går över, snart.

Jo, jo, nu börjas det!

Jag har de senaste dagarna märkt en trend på bloggen. Solbrända och några kilo tyngre börjar internetsurfarna att söka efter att bli av med det sistnämnda. Alltså, de extra kilon som satt sig runt mage, haka och rumpa av den goda semestermaten. Vad jag menar är att det sökord som nu står på min bloggs sökordstopplista är nämligen diet och ingredienser till soppdieten. Jag gissar att det kommer fler träffar framöver då fler och fler kommer tillbaka till vardagen och vågen i sitt eget badrum.

Ett fynd!

Jag har länge sneglat på en fin tidningssamlare i skinn hos Mio, men tyckt att den är lite dyr. Så i fredags sprang jag på den här kopian på Rusta för endast 179 kronor. Ett fynd!

En kväll på Södra Bar, mycket bättre kan det inte bli!

Södra Bar är som mitt vardagsrum. Jag slår mig ned, slappnar av och bara njuter. Ikväll var inget undantag. Kvällen var skön och kollegorna duggade tätt. På Mosebacke spelade Veronica DiMaggio, så bra musik till drinken fick vi med. Jag och Sus åt lite middag under djupt samtal och en solnedgång i ögonen, och så Micke och Kjelle som kom och livade upp stämningen som små gubbar i lådan. =)

Om natten...

Klockan är halv två. En katt har tagit skydd på altanen och spejar ut över trädgården. Jag lyssnar på regnet. Det ökar i styrka. En blixt. Jag börjar räkna. 1001, 1002, 1003 - PANG! Åskan mullrar fram över himlavalvet. Ovädret är nära. Jag njuter! Njuter av regnet, natten och stillheten. Mannen ligger varm i sängen, men jag är inte trött. Fönstret är öppet och naturens dofter smyger sig in i rummet. Jag älskar natten!

Stegräknarens tid är nu!

Nu har stegräknaren fått semester nog. Nu ska den på igen och här ska räknas steg! Sus, du är väl med!?

Good enough

För en tid sedan läste jag "Good enough - bli fri från din perfektionism" av Elizabeth Gummesson. Den fick mig att inse att jag i mångt och mycket är perfektionist. Jag kan springa fram och tillbaka och fixa hemma, med små dumma detaljer, bara för att jag vet att någon kommer över på en fika. Jag har svårt att lämna ifrån mig ett uppdrag, för det kan ju bli lite, lite bättre om jag får hålla på en stund till. Sjukt! Å andra sidan är jag som boken förspråkar "good enough" då jag kan ta många saker som dem kommer. Jag behöver till exempel inte ha hela semestern uppbokad och planerad in i minsta detalj. Det som händer det händer, och det ordnar sig alltid!
För några dagar sedan hörde jag Elizabeths Sommar och blev igen påmind om att försöka tänka lite annorlunda om mig själv och mitt liv. Elizabeth uppmuntrar till att skriva dagbok, i vilken man kan följa sin utveckling. Jag har en tid glömt bort att använda min "lilla röda". I boken ger hon många exempel på frågeställningar och utmaningar. Jag ska leta fram boken igen och använda min lilla röda bok, skriva ned mina tankar, frågor och insikter igen. För det är verkligen roligt att läsa det jag skrev där i för ca ett år sedan. Det har hänt en del sedan dess, och jag önskar finna mer och utveckla mig själv mer. Om ett år igen så blir min lilla röda intressant att läsa igen och titta tillbaka på min tid nu.

Semester...

Här kommer några smakprov av livet hemma hos mig just nu...

Hortensian har fått sällskap av murgröna i en ny kruka.

Sommar i P1 är favoritprogrammet, gärna med lite kaffe till.

Ny matta för endast 395 kr fyndad på IKEA.

Nya plastbackar skapade ordning i förrådet.

Bilder: Privat

En klassiker?!

Den dryper 80-tal!! Någon annan som har kvar sin?

Jag har haft min i tvättstugan, men nu tror jag faktiskt att jag ska använda den.

Foto: Privat

Hemma igen...

Hjärnan är skönt geggig efter 3 veckors avslappning, sol, bad och värme. Ryggen har dock tagit stryk så nu ligger jag mest på spikmattan, knaprar smärtstillande och stretchar höftböjarna. Tvättmaskinen går runt, runt, runt och kommer så fortsätta någon dag till innan den kan få ledigt en stund till. Barnen flyger ut och in, gungar och bygger Lego. Borde uppdatera familjebloggen, men jag har faktiskt inte lust för stunden så jag låter bli. Inom kort ska jag lyfta telefonluren för att boka in lite trevliga sejourer hos och med familj och vänner resten av sommaren. Det lovas både lant- och havsluft! Jag ska snart sätta på P1 och lyssna på dagens sommarpratare. Det är semester med andra ord...

Följ mig på Bloglovin'

Följ min blogg med Bloglovin

Följ mid med Bloglovin'

Följ min blogg med Bloglovin

Öluff i Grekland sommaren 2009!

Den 14 juni bär det av! Hela familjen reser till Grekland och öluffar! Under 3 härliga veckor kommer vi att besöka öarna Rhodos, Kos, Kalymnos och Tilos. Jan Erik har förbokat de flesta hotellen och vi kan konstatera att det inte blir några små pensionat vi ska bo på. Nej, det är all inclusive alternativt hel- eller halvpension på hotell med många stjärnor. Det blir förhoppningsvis en okomplicerad resa med mycket sol, bad, avkoppling och god mat. Barnen pratar ständigt om vår resa och vi längtar, längtar, längtar... och nu är det inte många timmar kvar!

Fru Øverland

Kl. 19.00 ikväll fredagen den 12 juni vigdes vi i vår trädgård!

Tusen, tusen tack för alla lyckönskningar från när och fjärran!

Ja, det blev lite ändrade planer. För att vara säker på att komma hem från Grekland som man och hustru så tog vi det säkra före det osäkra.

Foto: Privat

Förberedelser pågår!

Tvätta, stryka, vika, handla, planera, fundera... Ja det består livet mest av just nu. Resväskan står klar för seriös packning. Inköpslistan med "det sista" fylls på hela tiden. Barnen måste ha nya sandaler, badbyxor och shorts. När går passen ut? Hur ser tandborstarna ut? Kanske trevligt att ha nya... Måste få färdigt allt på jobbet innan jag checkar in. Några målar- och pysselböcker till eftermiddagarna i skuggan måste med. Spel och DVD:er. Beställde vi tillräckligt med solkräm på taxfreen? Hitta nya bikinin. Hur mycket kläder behöver jag egentligen ha med mig? Se till att papper och annat är klara för vigsel. Ringen är hämtad, klänningen fixad. Va! Är det picknick i skolan imorgon? Nya naglar -check! Parkeringsplats på Arlanda bokad. Jo, det verkar som läget är under kontroll om än lite kaotiskt.

A walk to remember

Jag har precis suttit uppkrupen i soffan med ett glas vin, filt och tårdränkta kinder. En av mina favoritförfattare Nicholas Sparks har skrivit boken som kvällens film baseras på och var som vanligt en vacker snyftare om kärlek och vänskap. Jag är en obotlig romantiker och kan inte få nog av filmer som denna!

Snart är det Sommar på riktigt!

Jag glädjer mig som ett barn till P1 drar igång årets Sommar! Det är många namn på listan som jag ser fram emot att höra på. Som vanligt kommer det att vara de som jag minst anar som kommer vara bäst, och de som inte levererar det jag förväntar mig. Men det är det som är charmen. Jag grämer mig lite att jag kommer vara bortrest de första 15 dagarna. 15 dagar då jag inte kommer sätta mig tillrätta i solen eller i soffan och bara lyssna. Å andra sidan så kan jag ladda ner de missade programmen och lyssna när lusten faller på. Tack för det Sveriges Radio!

Cuando, cuando, cuando, cuando...

Fick av någon anledning precis "cuando, cuando, cuando, cuando" på hjärnan och började söka på vem som sjöng den. Jag var nog helt övertygad om att det var Julio Iglesias, men det visar sig vara denna man; Engelbert Humperdinck. Ett riktigt 80-tals exemplar... Bara titta på detta!

Kan livet bli bättre!?

Jag sitter här med brunbrända armar. Flugan surrar. Barnen bygger Lego med full koncentration. Solen värmer. Mannen sover. Fågelkvitter. Tvätten hänger sig torr på sträcket i solen. Tystnad. Frukost i trädgården. Stenar knastrar under barnfötters spring. Stilla bris. Kan livet bli bättre?

Min alldeles egna blomsterprakt!

Förgätmigej

Fjärilslavendel

Syrén

Rhododendron

Gulltörel

Bellis

Gullviva

Foto: Privata

Jag vill inte, vill inte, vill inte!

Jag har de senaste dagarna gradvis fått mer och mer ont i halsen. I eftermiddag insåg jag att jag nog hade feber, om än inte så hög. Vid hemkomst åkte termometern fram och jo visst! Feber. Jag är sällan eller aldrig sjuk så när jag väl blir sjuk så kopplar inte min hjärna ihop ett visst tillstånd till sjukdom. Jag går runt och tänker att det nog är hormoner eller vätskebrist eller nåt. Mitt tillstånd just nu botar man med lite Alvedon. Hoppas jag. Bara jag inte fått halsfluss, för det är INTE roligt. Jag håller tummarna.

Modiga tankar!

Jag har många gånger tänkt tanken att jag skulle vilja bo på annan ort. Leva i en liten småstad där det är nära till allt och alla och allt det där pittoreska. Eller tänk att flytta till en by i Frankrike och bo där några år. Eller till New York, ett helt annat storstadsliv. Eller varför inte Afrika eller liknande exotiskt ställe. Ingenting är omöjligt, men jag tvekar lite med två barn varav en ska börja skolan till hösten. Jag har haft förmånen att få bo på andra platser än min hemstad och de flesta av dem har varit utomlands. Det har varit en underbar erfarenhet att få vara del av något annat. Den erfarenheten skulle jag vilja ge till mina barn. Kanske behöver man inte flytta för att uppleva olika kulturer, men det ger lite mer att få ha en vardag på en annan plats. I sommar reser vi till Grekland i 3 veckor och förhoppningsvis kan vi visa barnen lite av den grekiska vardagen, den spännande historian, sol och bad och livet utan stress och press.

Min svärmor har börjat fundera på att flytta tillbaka till sin hemstad. Hon har bott i samma stad i ca 40 år, nämligen min mans hemstad. När nu pensionsåldern närmar sig så har tanken väckts att återvända till hemstaden och vännerna där. Det tycker jag är modigt! Jag hoppas att hon slår slag i saken och provar på. Det går ju alltid att flytta tillbaka om det inte blev som hon tänkt sig. Det gäller ju faktiskt för oss med! Vem vet var vi hamnar i världen - på lång eller kort tid?!

Matinspiration - ja tack!

Den senaste tiden har det gått på autopilot vad det gäller mat här hemma. Samma rätter alterneras om och om igen mellan dagarna och jo, tacka f-n för att det inte känns särskilt inspirerande! Idag tog jag mig dock i kragen och gjorde en matsedel för veckan. Med inspiration av det som finns i kyl och frys så fick jag ihop en hygglig matvecka. Utifrån matsedeln har jag sen storhandlat så det räcker till fredag. Det var ju inte så svårt! På datorn har jag även en 161 rätter lång matförslagslista att tillgå, men den har jag helt glömt bort de senaste månaderna. Jag har haft en reviderad på kylskåpsdörren förut. Ska nog leta rätt på den igen. Nu ska här skrivas matsedel för glatta livet. Låt inspirationen flöda! Att laga mat är roligt!

Undrar du hur veckans matsedel ser ut? Varsågod!
Måndag - Sojamarinerade kycklingklubbor med ris, vitlökssås och grönsallad.
Tisdag - Grillad merguez med bönsallad, quinoa och ruccolasallad.
Onsdag - Rimmad oxbringa, kokt potatis och pepparrotssås.
Torsdag - Hemlagad kebab.
Fredag - Tandooristekt fläskfilé med couscoussallad och limeyoghurt.

Lite osammanhängande söndagstankar... Ja, kanske.

Jag hörde idag på radio att vi läser mindre skönlitteratur om dagen på grund av det media gör med oss. Vi twittrar, bloggar, chattar, är på facebook, läser trådar, svarar på kommentarer och enkäter, läser nyheter och recensioner. Vi har med andra ord inte tid till läsning i gammal hederlig betydelse (för vi läser ju på nätet!). Så är det för mig, i alla fall just nu. Det ligger en hel hög med böcker och väntar på mig. Jag har börjat läsa 2 samtidigt, men tid till att läsa? Nej, jag är inloggad på diverse på nätet och timmarna går...
Det är givtvis inte enbart av ondo det här med dator, för jag har genom datorn fått tag i massor av gamla kollegor och kan hålla sporadisk kontakt utan några större förväntningar. Jag finns där, de finns där. Vill vi så kan vi stämma träff i verkligheten, men vi behöver inte och det är just det som är det fina. Jag kan skriva om det jag gör och tycker och tänker. Det är givetvis härligt när läsare, vänner, förbipasserande lämnar en kommentar och visar vad de tycker, men det är inte därför jag gör det. Jag skriver av mig; min glädje, frustration, tankar och idéer. Jag kan låta bli att logga in, skriva och kommentera och det är ingen annan än jag själv som kan ställa krav på det jag gör. Men nog önskade jag att jag tog tag i bokhögen nu, för det är så fantastiskt att få ta del av andras personliga resor, om än påhittade. Vem säger förresten att bara för att det finns på nätet så är det sanningen som skrivs?

Vad är det med mig?

De senaste dagarna har jag alldeles varit utav gängor och inte fått något gjort. Det är som om inspirationen och orken strejkar. Jag vill helst bara titta på film, men jag hittar inget bland JE hundratals filmer som jag känner för att se. Så jag sitter och zappar på fjärrkontrollen mellan dåliga och ännu sämre program. Endast vid något enstaka tillfälle hittar jag något att titta på, i några minuter. Hemmet har fullständigt raserats, men igår fick jag i alla fall lite ordning även om dammråttorna fortfrande slåss under soffan. Två dagar av långledighet har förbrukats och det har inte känts speciellt konstruktivt... Nä, nu vill jag att mannen ska komma hem och ge mig lite kärlek och omtanke. Söndag morgon när jag vaknar ligger han äntligen vid min sida igen. Förhoppningsvis kommer lite "livsgnista" tillbaka då...

Vacker är kärleken!

Infekterat

En vän till mig tar i dag upp det skakande reportaget i DN om ett rättsfall i byn Vojakaala på sin blogg. DN:s reporter Maciej Zaremba säger sig finna en annan historia bakom det som utspelas i byn och som inte rapporterats om i medierna tidigare. Historien får en verkligen att undra om det som tidigare skrivits är baserat på enkom den ena sidan i rättsfallet. Precis som i de flesta fall av tvister så finns det alltid två eller fler sidor av saken och det är inte alltid lätt att välja ("rätt") sida. När medierna sedan väljer och vrakar i det som säljer mest upplagor så kan bilden bli än mer förvriden. Man måste grundligt ta reda på fakta för att komma till någon slags sanning, och inte ens då känns det kanske rättvist för inblandade och betraktare. Det handlar om känslor, upplevelser, attityder och ursprung.
Jag hörde på P1 en intervju med en svenskättad bosättare i Israel. Han menade att vi européer önskar att araberna gör det som nazisterna inte fullförde, nämligen att utrota judarna. Han förespråkade vidare att araberna som befinner sig i det som idag är Israel, Västbanken och Gaza, mot ev. ersättning skulle transporteras till Jordanien. Jag förfasas över den inställningen. Jag inser att konflikten är infekterad och svårlöst men att så kategoriskt mena något gör mig rädd. Han förespråkar en lika intensiv fanatism som en del av araberna gör på sin sida.
Vem som har rätt eller fel, är något som vi kanske måste lämna därhän. Vi har givetvis rätt att välja sida, men ta med en tanke om att allt inte är svart eller vitt och att vi i grund och botten bara är människor allihop. Människor som vill leva i fred och utöva sitt eget liv efter egna önskningar. Vi måste ha empati för varandra, förståelse för olika kulturer och religioner. Så låt oss höja blicken och gå framåt, inte gräva ner oss i historiska och religiösa oförrätter. Men det kanske är lätt för mig att säga som lever fritt och lyckligt i ett mångkulturellt samhälle utan "grannar som knackar på dörren"...

Jag blir så heligt förbannad!

Igår såg jag "Changeling", en film som rörde mig till tårar och upprörde ända in i själen! Filmen är baserad på en sann historia från tidigt 1900-tal om en kvinna vars 9-åriga son spårlöst försvinner. 5 månader efter försvinnandet meddelar polisen att de hittat sonen. Kvinnan ser och känner att det inte är sonen som de återbördat och insisterar på att fel har begåtts. Polisen menar bestämt att kvinnan tar fel och de försöker tysta hennes försök till upprättelse med övertalning och slutligen tvångsintagning på psykisk avdelning. Tack vare en pastor och en annan återfunnen pojke nystas så småningom hela den sanna historien upp. Kvinnan, och fler med henne, får upprättelse till slut, men tyvärr vet jag att liknande fall fortfarande existerar.
Det är ohyggligt att människor, för egen vinnings skull, låter bli att se sanningen. Helt enkelt ser bort och ignorerar det mest uppenbara. De inte bara kränker sina medmänniskor, de låter oförätter fortgå. Detta är något som sker dagligen över hela världen, mellan olika religioner och etniska ursprung, industrier likväl som i de politiska och lagliga rum. Jag vet att det till syvende och sist endast är min egen moral som kan stjälpa eller hjälpa, men jag blir så heligt förbannad på människor som anser att de är förmer än andra... Jag blir rasande på människor som är nonchalanta och som "vet-allt-bäst".

Beställt och klart!

Snart sitter jag i skuggan av syrénbersån och njuter av gunget i mina 4 A2:or och med en kopp kaffe på mitt 9B-bord. Beställningen är lagd så nu väntar jag bara på leveransdatum!

Jag är lycklig!

Bilder: Grythyttan stålmöbler

Eldsvåda!

Ett parhus i kvarteret har fått omfattande skador efter en brand som bröt ut vid 9-tiden i morse. Hela taket är som ett förkolnat sår och ingen av de 2 familjerna kommer att kunna bo där på mycket länge. Branden startade förmodligen i ett gammalt element (anno 1975) i köket som blev överhettat och fick gardin eller liknande i närheten att fatta eld.
Vi har bytt ut nästan alla dessa hemska element i huset och detta får mig definitivt att titta lite närmare på den elektronik som finns här hemma. En tankeställare kring brandvarnarna är också på sin plats. Kanske borde vi ha brandvarnarna kopplade till central precis som larmet? Det hade nog inte varit så dumt. En liten brandövning med barnen kan även det vara en god idé. Som av en slump ska äldste sonen till brandstationen på studiebesök imorgon, så efter det får vi prata mer och utforma brandövning för hela familjen. Kanske grannen, som är brandman, kan vara med? Ska nog gå och knacka på med en gång...