Jag gillar samtal mellan skarpa sinnen. När det blixtrar till och humor är inblandat. När det är snabba vändningar utan att samtalet för det får en oväntad och obehaglig vändning. Jag gillar att skratta och bjuder gärna på en och annan historia om mig själv i trångmål. Jag gillar även samtal där djupa diskussioner uppstår om livets allvar och skeenden. Både i den privata sfären och ute i den stora vida världen. Det finns så ofantligt mycket att prata om!
Varför är det då ibland så svårt att prata med vissa människor, att få igång ett samtal om vilket ämne som helst. Det finns ibland inga tecken på att man inte skulle kunna ha ett givande samtal med varandra, då man verkar ha ungefär samma intressen och så vidare, men ändå... Tystnad. Man hittar inte riktigt ända fram, till den där beröringspunkten som får det att lossna. Men med vissa andra kan man prata, prata, prata.... om vad som helst och hur länge som helst. Jag är den lyckliga sorten som har det så på jobbet. Vi pratar och diskuterar, luftar, skvallrar och löser världsproblem. Det är samtalsämnen mellan himmel och jord. Det finns så många samtalsämnen så för en tid sedan bestämde vi oss för att träffas utanför jobbet över en middag och prata "färdigt"... Inte för att det hjälpte då vi bara får fler och fler ämnen, känslor och situationer att tala om. Så vi får nog träffas igen, snart, för att fortsätta samtalen och diskussionerna!
Lammragu med ras el hanout
3 veckor sedan
Inlägg
7 kommentarer:
Jeg sitter som vanlig i skogkanten i Nannestad, og nikker gjenkjennende til det du skriver. Det er så godt når man "hits it off" med noen. Men, jeg synes det er vanskelig å finne balansegangen mellom en god flyt i samtalen, og følelsen av å ha prata for mye og tatt for stor plass... Jfr.Elizabeth Gilbert...
Ha ha ha! Vet precis vad du menar! Ibland kan det kännas som det bara är en mun som pratar, och det är min! ;)
du min vän, min mun glappar rätt bra den med :)
Håller med dig. Vi sinar aldrig på samtalsämnen. En del superintressanta, andra helt galna.
att lösa världsproblem med er på jobbet tycker jag är skitkul. Vi kommer ju på så bra grejor :)
Sen tycker jag om att man får vara båda glad och ledsen med er.
Kraam
Jag med!
Får jag följa med då...när det skall luftas å skvallras!?!
KRAM
Alltid Sofia! Alltid!
jag kände lite så på Koster....vi hade liksom inget att prata om. Pinsam tystnad och när klockan var 21.30 var det skönt att vi kunde gå och lägga oss så vi slapp ifrån tystnaden....:-))
Gissa om jag skulle vilja gå med er på fredag. Men karlskiten kommer inte hem från Lillehammer förrän vid 23 och jag vågar inte riktigt lämna barnen ensamma om det inte är så att ni råkar hamna på medis eller nåt sånt. Hör av er om ni gör det efteråt.
Phew! Tur att du kände likadant! Det var nog därför det gick så mycket vin - vi hade inget att prata om så vi bara drack! =)
Ja, se karlar! Vad ska de till Norge att göra? ;-)
Vi hör av oss om vi närmar oss! Var så säker!
Skicka en kommentar